Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utvecklingen än som en av dess o
m-danande makter.
I näringsbehovet eller i den
samhälleliga verksamhet, som detta behov
framkallar, ”produktionen för
det omedelbara livets b
e-hov”, ser ock Marx grundvalen lör
allt samhälleligt liv. Härmed har han
naturligtvis ingalunda förnekat, att det
gives andra mänskliga behov. Marx
utgår från det påståendet, att det
ekonomiska intresset, som närmast och i
första hand tjänar näringsbehovet, är
det historiskt avgörande eller
utslagsgivande momentet i samhället. För
honom stod frågan : vilken inlbördes
’betydelse äga de mänskliga drifterna för
samhällsutvecklingen? Och det är då
visserligen sant, att många av de
mänskliga drifterna ännu finna en
jämförelsevis ringa plats vid sidan av
näringsbehovet som bestämmande
faktorer för ’Samhällsutvecklingen. Så t. ex.
krossar det kapitalistiska samhället
med sin privategendom och ohejdade
konkurrens en hela mänskligheten
omfattande sympatikänsla. Vad är den
till skyarna upplyfta nationalkänslan?
Den är beklagligen mindre ofta en
al-truistisk sympatikänslla för det egna
folket än ett hat till andra nationer, i
vilka den finner konkurrenter, som till
varje pris måste undanträngas.
I sådana iförhållanden visar sig det
ekonomiska intressets fientlighet och
hämmande inverkan på en iviktig sida
av den mänskliga naturen. Men denna
fientlighet ligger >ej i det ekonomiska
intressets eget väsen; den är snarare
att betrakta som en historisk företeelse
på ett visst ekonomiskt plan i
samhällets utvecklingshistoria.
Även drifter, som t. ex.
kunsfcapsbe-gäret, estetiska behov o. dyl., äro, om
ock icke så påtagligt som i nyss om-
handlade fall, likväl till sin utveckling
behärskade av livets praktiska
intressen.
* Q
”Människorna måste först äta,
dricka, skaffa sig kläder och bostäder,
innan de kunna driva politik,
vetenskap, konst, religion o. s. v.”,
säger Marx. Detta är
visserligen snart sagt en axiomatisk
sanning. Men idet är ock en lika stor
sanning, att politik, vetenskap o. dyl.
å t erverkar på produktionen för det
omedelbara livets behov.
Ensidigheten i den Marxska argumentationen
upphäves, utan att därför formeln : det
ekonomiska intresset är det
förhärskande i samhällslivet, rubbas, genom att
utvidga begreppet: ”produktionen för
det omedelbara livets behov” till att
omfatta vad som ingår i begreppet
ekonom i.
Den ekonomiska verksamheten
tjänar nämligen ej allenast
självbevarelsedriften. Ekonomisk verksamhet är
— för att ’tala med dr Tngan-B
a-ranowsky — inbegreppet av alla
på den sakliga yttervärlden riktade
mänskliga handlingar, vilkas ändamål
är att skapa motsvarande sakliga
betingelser för tillfredsställandet av varje
mänskligt behov, bortsett från dessa
senares egenart. Självbevarelsedriften
är endast e n av de många drifterna,
som bestämmande inverka på
människans viljeliv. Den samhälleliga
verksamhet, som ha.r till uppgift att skapa
de sakliga betingelserna för denna
drifts tillfredsställande, är vad Marx
kallar produktionen för idet omedelbara
livets behov.
Hos de Ifollkslag, som ännu
kvarstå på en primitiv ståndpunkt,
omfattar den ekonomiska verksamhe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
