Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ten ofta endast denna sida, ocli på detta
stadium i ett folks liv är odk denna
nyssnämnda drift den för människans
medvetande ’huvudsakligen
bestämmande. På ett högre trappsteg i
utvecklingskedjan, då ej längre de rent
ani-maHisfca behoven taga människans alla
krafter i anspråk, komma de andliga
behoven mera till sin rätt.
Produktionen för livets materiella behov blir nu
ej keller längre sammanfallande med
ekonomisk verksamhet. Denna senare
har fått till uppgift att skapa sakliga
betingelser iför tillfredsställandeit av de
hos människan framträdande behoven
även av mera ideell natur, t. ex. de
estetiska behoven, kunskapsbegäret
o. s. v. Konst och vetenskaper uppstå.
Dessa, nya arter av samhällelig
verksamhet betingas dock ej enbart av den
ekonomiska verksamheten — endast de
materiella betingelserna för desamma
framskapas genom denna senare. Det
vore ett stort misstag att anse varje
samhällelig verksamhet som en blott
och bart passiv utfällning i samhället
av den ekonomiska verksamheten. De
utgöra tvärtom själva ett utlösande av
vissa bestämda mänskliga behov och
äga från denna synpunkt sin egen
självständiga betydelse för
samhällslivet. Den för näringsbehovet
nödvändiga ekonomiska verksamhetens sociala
övervikt undergräves, och andra arter
av social eller samhällelig verksamhet
få allt större betydelse sem
samhälls-skapande makter i och med ekonomiens
egen utveckling. Denna senare är
egentligen intet annat än
människans växande herravälde
över naturen. Ju starkare denna
maktställning blir, desto mindre
betydelse får ock ekonomien som direkt
samhällsomformande maktfaktor.
* *
*
”Det är icke människornas
medvetande, som är bestämmande för deras
existens”, säger Marx, ’-utan omvänt
deras samhälleliga existens, som
bestämmer deras medvetande.” Marx
har här för att skarpt framhäva de
nya synpunkterna i sin uppfattning
endast framhållit den ena sidan av
förhållandet mellan ekonomi och samhällsliv.
Av vår ovan gjorda framställning synes
framgå som slutsats, att det mänskliga
medvetandet ej blott får betraktas
som en produkt av den samhälleliga
tillvaron, utan denna senare är på
samma gång själv en prodhkt av
människans medvetenhetsliv. Den sociala
utvecklingen står i ett alltjämt växande
beroende av människans alltjämt i
målmedvetenhet växande vilja. Samhället,
som börjar som naturprodukt,
förvandlas till konstprodukt. Den ekonomiska
nödvändigheten ersättes av viljans
relativa frihet.
Ett enbart betonande av den
ekonomiska utvecklingen skulle leda till en
ren fatalism, som i sin tur skulle
förneka betydelsen av de mänskliga
strävandena. Människorna skulle
endast bliva viljelösa/redskap för en blint
verkande naturmakt.
Men om vi från en synpunkt betrakta
den ekonomiska utvecklingen som en
med järnhård nödvändighet verkande
makt i historien, får ’denna
nödvändighet å andra sidan sin begränsning
genom de rent personliga moment, som
genom klasskampen införas i
samhällsutvecklingen. Den ekonomiska
utvecklingen är visserligen något rent
objektivt, men detta objektiva förvandlas
genom den intressekonflikt — mellan det
bestående oeh <det nya, det blivande —
som uppväckes i människans
medvetande, till något personligt, något
subjektivt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
