Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ar, som förut många gånger påpekats,
själva andan, i vilken broschyren är
skriven, så som den utgår från ett
försök att finna eländets orsaker ocli som
den slutar med att hänvisa till
återhållsamheten som eländets
väsentligaste botemedel.
Det finnes nämligen blott tvenne
vägar. Antingen existerar
”tendensen” ej blott som en fysiologisk
möjlighet utan som en social faktor,
vilken gör sig gällande och
åstadkommer elände och nöd, i vilket fall mah
kan tala om och uppställa en
fristående —• från tendensen utgående —
utvecklingsserie för folkökningen. I
detta fall är det ökad dödlighet, elände
och nöd som behövas som hinder, vilka
återpressa folkmängden till den
storlek, subsistensmedlen anvisa för den.
Och .för påvisandet av det absurda,
därest dessa medel ej skulle verka och
lagen om subsistensmedlens övre
gräns vore osann, är det som serierna
som konverteringsbevis fullt riktigt
kunna uppställas.
Men så fort man medräknar
återhållsamheten, blir ”tendensen”
fattbar blott som en fysiologisk
möjlighet, vilken aldrig utan
återhållsamhetens medverkan övergår till social
faktor. Och för denna ”tendens”
är det en omöjlighet att uppställa en
självständig utvecklingsserie,
eftersom återhållsamheten a priori ej
innebär annat än — hänsynstagande just
till subsistensmedlens storlek och
ök-ningsmöjlighet.
Dessa tvenne vägar äro varandra
fullt olika. Deras särkållande är en
nödvändighet. Men det Malthuska
konstruktionsbegäret visar sig helt
tydligt i denna deras sammanslagning
under en oeh samma, formel. Genom
den har läran visserligen fått sin
fascinerande förmåga, men även sin lätt-
het at’t missförstås oeh sin
genomgående oklarhet.
IY.
De första leden av serierna
tjänstgöra emellertid ej blott som ett
konverteringsbevis. De innehålla även i
sin motivering en uppfattning, vilken
torde vara det väsentligaste, på vilken
hela Malthus’ lära är byggd. Just i
25-års-periodens precisering, i det s. k.
”Malthuska dilemmat”, ligger
nämligen, som bland andra prof. Knut
Wicksell starkt framhållit,
knutpunkten i befolkningsläran hos Malthus.
För ett stort flertal av de forskare,
som pejlat Malthus.’ lära härvidlag,
har 25-års-perioden för folkmängdens
fördubbling kanske upptagit
huvudparten av intresse. Men efter den
utredning av ”tendens”-begreppet, som
förut gjorts i denna studie, bör det
ej förefalla egendomligt, om här
intresset i stället framför allt lägges
på is u b s t i s t e n s m e d 1 e n s
för-ökningsmöjligheter under samma
tidslängd. Bakom den uppfattning, som
Malthus här uttalar, ligger nämligen
en stor och viktig s. k. lag, vilken
gör sig gällande inom alla ekonomiska
områden och i sista hand, sedan
er del mindre säkra påståenden hos
Malthus blivit avslcummade, i alla fall
är så kraftigt verkande, att den ensam
försvarar hela hans lära. Och denna
lag är ingen annan än den om jordens
efter en viss gräns relativt
avtagande produktivitet.
Malthus giver oss den ej i skarp
formulering. Dess slutgiltiga
precisering skedde först en del år efter det
broschyren utkommit. Men de
förhållanden, på vilka lagen är uppbyggd,
voro uppmärksammade långt förut,
hade —- kan man säga — som en
allmän mening gått igenom nästan alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
