Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föregående ekonomiska system ock till
ock med kos Anderson m. fl.
framträngt till en ganska kög grad av
klarhet. Den form, i vilken Maltlius
upptager den i brosckyren, är betydligt
oklar. Ty kan talar blott om vår
oförmåga att föröka subsistensmedlen
under vilken 25-års-period som kelst.
Han talar således ej direkt om, att
ökad insats av arbetskraft vid
produktionen av jordbruksprodukter ock
råvaror ei motsvaras av lika stark
tillväxt i produktionsavkastningen. Men
det samband kan inför genom att sätta
avkastning ock folkökning i direkt
förbindelse, möjliggör ingen annan
tydning av hans påstående.
Den försiktigket, med vilken kan
kär behandlar frågan, visar emellertid
såväl att kan ej klart fattat lagens
innebörd, som i än kögre grad, att kan
mycket noga räknat med det
inflytande sådana faktorer som förbättringar
i teknik, maskiner o. s. v. medför,
liksom att kan starkt medräknat
möj-ligketen av import av råprodukter och’
jordbruksartiklar. För jorden i dess
kelliet kar det sistnämnda ingen
direkt kavande verkan av lagen om
jordens relativt avtagande produktivitet
mer än i så måtto, att därest tvenne
länder med väsentligt olika
avkast-ningsintensitet förefinn as ock det
sämre lottade landet i stället för att vidare
utnyttja sin jord tager sina
jordbruksprodukter från det rikare landet,
avkastningen för jorden i dess lielket —
även om det rikare landet redan lyder
under lagen -—■ likväl blir större ock
går mindre hastigt nedåt än om
avkastningens (sjunkande kurva skulle
bestämts av det fattigare landets
skarpare avkastningsförminskning. Ja,
man skulle rent av kunna tänka sig,
att trots sjunkande avkastning i det
rikare landet, avkastningen pr arbets-
enhet där, plus transportkostnader
därifrån, ställer sig gynnsammare än
förutvarande avkastning i det
fattigare landet. I så fall kunde man med
en viss begreppsförändring kärvidlag
tala om att importen kämmat lagens
verkningar för det sämre lottade
landet.
Som faktorer, vilka direkt ock
allmängiltigt. häva lagen, uppträda
däremot de förutnämnda
förbättringarna i jordens bearbetning m. m.
Sakförkållandet är emellertid sådant,
att dessa faktorers hämmande verkan
blott är momentan., Den roll de
utföra är kelt enkelt den att i ett visst
givet stadium, i det moment, då de
först användas eller äro möjliga att
användä, med ens lyfta avkastningen
upp på ett kögre avkastningsplan,
men att vid nästa nya arbetsinsats
avkastningen på det nya planet åter
underligger lagens verkningar. Detta
är ett förhållande av största vikt, som
ofta ej tillräckligt beaktats. Att så
ej skett torde emellertid bero på den
därmed lika viktiga omständigketen,
att i alla fall den föregående
sjunkande kurvan totalt avbrutits för att med
ens kastas upp till en avsevärt kögre
dignitet ock att det sedermera kan
dröja mycket länge innan fallet på den
nya kurvan åter förts ned till den lägre
dignitet, vid vilken den gamla
lämnades.
Utginge man uteslutande från lagen
om jordens relativt avtagande
produktivitet, bleve den naturliga följden, att
man vid bedömandet av länder, vilka
ingå i den västeuropeiska marknaden
ock som få anses för länge sedan kava
överskridit den gräns, vid vilken lagen
börjar att verka, måste för dessa
uppställa en avkastningskurva för
jordbruksprodukter, vilken pr arbetsenket
visar ett sjunkande lopp ock således,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
