Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och i striden för social
reform-lagstiftning redan skulle ha
uppnått i det närmaste allt, som det över
huvud kan nå, utan att en stor
förskjutning av de politiska
maktförhållandena föregått. Proletariatet måste
i sin fortsatta framryckning efter hans
mening möta allt starkare hinder, som
icke låta sig övervinnas utan stora
politiska omvälvningar.
Ja, visserligen är det sant,
att penninglönens köpkraft
mins k a s genom att en mängd
varor bli dyrare. Och visserligen
komma varuprisen att fortfarande stiga i
den mån det beror på kartelleimas och
trustarnas prispolitik, på höjda tullar
och konsumtionsskatter. Däremot kan
man ännu icke avgöra, huruvida icke
måhända den europeiska
spannmåls-marlmaden snart nog kan hämta sina
behov, utom från Amerika, även från
nya stora produktionsområden.
Egypten kommer väl att redan de närmaste
årén utskeppa betydande mängder
spannmål till Europa, och kanske
kommer detsamma inom icke avlägsen tid
att bli fallet med Mindre Asien. Det
synes mig heller icke alls så givet, att
Ryssland icke skulle bli i stånd att
väsentligt öka sin spannmålsexport. I
vissa trakter av Ryssland fortgår
redan nu en ganska hastig övergång till
intensivare jordbruk, och det ryska
skattebehovet, om ej annat, kommer
nog att sörja för att dessa
jordbruksprodukter komma ut på
världsmarknaden. Dessutom må ej glömmas, att
varuprisens stegring i vart fall till en
del är ett uttryck för att guldets
produktionskostnad varit i sjunkande;
huruvida denna faktor kommer att
fortfarande verka och i så fall med
vilken styrkegrad, det låter sig f. n. icke
avgöras.
Förvisso ställer
arbetsgivareorganisationernas växande makt fackföreningarna inför nya
och svåra uppgifter. Men jämför man
antalet organiserade arbetare med hela
antalet arbetare som kunna
organiseras, erinrar man sig därtill hur
hastigt fackföreningarna svällt ut under
den senaste högkonjunkturen och hur
litet av denna tillväxt de förlorat
under kristiden, tänker man vidare på
att deras finansiella kraft liksom
medlemmarnas disciplin och offervillighet
växer ännu vida hastigare än antalet
medlemmar, och tar man slutligen
också med i räkningen att just den
moderna stordriften kräver för att hålla
tillsyn över den allt mer
automatiserade produktionsprocessen en hel här
av yrkeslärda, alltså ingalunda lätt
er-sättbara arbetskrafter — besinnar man
allt detta, så behöver man verkligen
icke misströsta om att kunna genom
rent fackliga stridsmedel tvinga även
kolossalt kapitalstarka företag att gå
med på positiva förbättringar i
arbetarnas ställning. Må vara att de
fackliga stridsmedlen kunna komma att
ensamma visa sig otillräckliga i enstaka
industrigrenar, där förhållandena
ligga särskilt gynnsamt till för
arbetsgivaresidan. Men en blick på
yrkessta-tistiken visar att endast en ganska
liten del äv hela arbetarestocken är
sysselsatt inom så beskaffade
produktionsgrenar.
Utan allt tvivel har Kautsky också
rätt i att invandring av f r ä
m-mande arbetskraft trycker
ned lönerna på arbetsmarknaden. Men
för så vitt dessa främmande arbetare
komma från industriella kapitalistiska
länder komma de att vinnas så
mycket lättare för den fackliga
organisationen i samma mån som fackföre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
