Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningsrörelsen sprider sig även i det
östra ocli södra Europa. Antalet
invandrare är inte lieller så stort annat
än då en hastigt växande industri
lider under verklig brist på
arbetskrafter och sålunda arbetsmarknadens
läge är gynnsamt ur arbetarnas
synpunkt. Dessa invandringar bli
besvärliga för arbetsmarknaden på ett
område, men lätta den i stället i en
annan del av den kapitalistiska världen.
De kunna således knappt sägas hämma
hela arbetareklassens lyftning, deras
verkan blir snarast att utjämna allt
för stora löne-differenser. Vida
farligare ställer sig, det måste erkännas,
sådan invandring från jordbruks- eller
liemarbetsdistrikter. Men det kan ej
nekas att dessa invandrare,
åtminstone i Tyskland och Österrike (även i
Sverge, enligt arbetsgivarnas, delvis
av ’Kommerskollegii undersökningar
vitsordade framställningar om
gali-zier-iinporten. R e d. av T i d e n)
endast trängt in i större massor i sådana
produktionsgrenar, som en stor del av
den inhemska arbetskraften vänt sig
ifrån under de goda åren och i vilka
följaktligen, trots invandringen,
lönerna stegrats icke så alldeles
obetydligt; detta gäller framför allt
jordbruket.
Å andra sidan är det ingalunda
otänkbart att man även i Europa
kommer att göra försök att i massa
importera kontraktslavar.
Agrarerna, som skrämts av bristen på folk för
sina arbeten, ha ju ställt sådant i
utsikt både i Tyskland och Österrike, ja
t. o. m. i Ungern och Galizien! Ett
sådant försök vore fö-rvisso ägnat att
driva den europeiska arbetarevärlden
ut i en revolutionär resning.
Men i närvarande stund behöva vi
verkligen inte på länge oroa oss för
möjligheterna att kanske inte vidare
kunna vinna någonting på den
fackliga vägen. Kautsky vill visserligen i
sin bok visa med en amerikansk
lönestatistik att arbetarnas rea 1-löner i
Förenta staterna skulle ha sjunkit
t. o. m. under de goda åren. För min
del anser jag denna statistik, som
uppgjorts efter en av många statistiker
förkastad metod, i och för sig föga
bevisande, och i alla händelser bevisar
den ingenting alls för den
europeiska arbetareklassen. De amerikanska
arbetarnas relativt höga löner bero
främst på att Amerika ända till
senaste tid ekonomiskt haft prägeln av ett
kolonialland. Då nu detta förhållande
allt mer upphör blir det kanske svårt
att hålla uppe och än svårare att höja
lönenivån för de amerikanska
arbetarna, men i Europa föreligger ingen
sådan förändring i de faktorer, som
bestämma arbetslönen. För övrigt må
man icke glömma att den fackliga
kampen ingalunda gäller enbart
arbetslönen, utan även sådant som
arbetstid, de hygieniska förhållandena
på arbetsplatsen och arbetarens hela
ställning därstädes. Att i dessa
avseenden stora förbättringar både
uppnåtts och kunna ytterligare uppnås
torde icke kunna bestridas.
I sista hand beror
arbetsgivareföreningarnas liksom fackföreningarnas
styrka av proportionen mellan
ök-ningsprocenten på det
lönekapi-t a 1, som placeras inom ett land, och
ökningsprocenten på den
arbetarebefolkning, som inom samma land
står till förfogande. Denna
proportion påverkas till arbetareklassens
nackdel genom att kapitalet hastigt
utvecklas till högre organisk
sammansättning (d. v. s. blott en mindre del
användes till löner), genom att kapital
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
