Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kets framtid, så mycket är visst, att
under tjugonde århundradet kommer
den rutheniske, den vitryske, den
lettiske bonden att vakna upp till en ny
tillvaro. Ingen kan nu med visshet
säga, 0111 det kommer att lyckas den
ryska bourgeoisin att småningom
gjuta in nytt liv i Rysslands
sken-författning, eller 0111 bourgeoisin kommer
att i förbund med det revolutionära
proletariatet kämpa fram en
nygestaltning av statslivet, eller måhända
överlämna den uppgiften åt proletariatet
ensamt, eller 0111 kanske slutet blir att
arbetare och bönder i förening krossa
tsarväldets bojor i en omfattande
revolutionär resning. Men vare sig
historien kommer att bekräfta den ena
eller den andra av dessa hypoteser,
vilkas utsikter 1111 så livligt diskuteras
i Rysslands intellektuella kretsar, visst
är att utvecklingens fortgång där
kommer att medföra en revolution i
jord-förliållandena och bondemassornas
uppvaknande, alltså framträdandet på
skådeplatsen av en rad nationer
utan historia. Polackerna
ensamma voro ur stånd att hålla sig uppe,
så -länge de hade emot sig det ryska
bonderikets kompakta massa; men
även deras nationella problem väckes
till liv på nytt i den stund raden av
nationer utan historia börjar röra på
sig från Östersjön till Kaukasus. Sko:
la månne dessa Österns folk under sina
nationella strider spela i framtidens
revolutionära brytningar en
motsvarande roll mot den, som tyskar,
italienare, polacker och magyarer under den
förra revolutionära jäsnings- och
nyda-ningsperioden utfört?
Och bakom dessa skönjas ännu
större nationella problem. Allt sedan den
gule mannen besegrat den vite i
rysk-japanska kriget jäser det i hela Östern.
Vi ha nyss upplevat den turkiska
revolutionens väldiga drama.
Det revolutionära Persien finner
Ryssland och England förenade mot
sig — smittan kunde allt för lätt
spridas till dessa länders asiatiska
undersåtar. Det jäser ändå i Indien, och
hur är det med Egypten? En var
inser vilka möjligheter till konflikter
och maktförskjutningar även mellan
de europeiska stormakterna dessa
problem innesluta.
Å andra sidan finns det för visso
starka makter, som på olika sätt stödja
det bestående. Det nu levande släktet
i Central- och Väst-Europa har icke
varit med om någon revolution; det
saknar den tro på revolutionens
möjlighet ocli seger, som är den första
förutsättningen för att den skall
komma och icke ögonblickligt slås ned.
Den överallt fortgående
demokratiseringen omkläder intressegruppernas
strider 0111 makten i parlamentariska
former, mildrar därigenom skärpan i
motsättningarna och upplöser alla
stora problemer i en mängd smärre
detaljfrågor. Mot krigsfaran verkar de
härskandes fruktan för massorna i
vapen samt mäktiga kapitalistgruppers
oro för de oberäkneliga förluster ett
krig kan bringa dem. Tsardömet har
fått ett fastare stöd sedan godsägare
och kapitalister i Ryssland och Polen
slutit fred med detsamma av fruktan
för den proletariska revolutionen.
Uppvaknandet av nationerna utan
historia i östra Europa går uppenbart
långsammare för sig, än man för några
år sedan hade anledning antaga, och
den revolutionära rörelsen i Asien oeh
norra Afrika är ännu så länge
inskränkt till ett ganska tunnt lager av
befolkningen.
Allt detta får man ej i sangviniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
