Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drömmar förbise. Men hur mycket vi
äu må ta hänsyn till alla dessa
hämmande tendenser, spirorna till stora
politiska välvningar finnas dock också.
Har månne den revolutionära perioden
redan börjat med år 1905, det
ryskjapanska krigets och den ryska
revolutionens ärorika år, året för
valrätts-segern i Österrike (och, tillägga vi, i
Finland, samt året för den fredliga
slutlikviden med kungsunionen på den
skandinaviska halvön. R e d. av T
i-d e n) ? Äro förbundet i Reval,
Englands och Tysklands flottrustningar,
tilldragelserna på Balkanhalvön och i
Persien en inledning till
världshistoriska händelser, vilka i sina
konsekvenser kunna låta upprorsfanor svaja
även på gatorna i europeiska
huvudstäder? Eller kommer det att lyckas
än en gång att skjuta undan en
avgörande kamp?
Huru som hälst därmed: vi måste
dock räkna med den möjligheten
att vi gå till mötes en period av krig,
nationella resningar och nya
statsbildningar, en period alltså av sociala
och politiska välvningar.
Vi stå vid tröskeln av en tidsålder,
som i västern kommer att få sin
prägel av klassernas kamp om
statsmakten, i östern av nationernas
strider om sin statliga tillvaro.
lSå långt Bauer. Ilan slutar med
några betraktelser om Österrikes ocli
dess socialdemokratis uppgifter under
samtidig känning av bägge dessa stora
huvudströmningar. Han varnar sina
landsmän att under intrycket av
arbetarnas alldeles nyss erövrade
parlamentariska maktställning gräva ned sig så
djupt i parlamentariska detaljer, att
för deras skull helhetssynpunkterna
och rörelsens enhet sättas på spel. De
parlamentariska striderna ha numera
blivit en oumbärlig beståndsdel i
vår aktion. Men just därför måste vi
akta oss för småaktighetens
anda och inre gräl om småsaker och
lägga vår rörelse i dess helhet som
förberedelse till framtidens stora
avgöranden i den nationella liksom i den
sociala kampen.
Den revolutionära syndikalismen.
För TIDEN av OTTO JÄRTE.
(Forts. fr. n:r ’A, 1908 ocih 1—3, 1909.)
I föregående artikel slutfördas
skildringen av f ö r-svndikalismens
historia. Den var knuten vid
ar’bets-b ö r s f e d e r a t i o n e n s uppkomst,
blomstring ioch nedgång som
självständig organisatorisk ’enhet, i vilken
egenskap den under senare ’hälften av
1890-talet utgjorde medelpunkten i den
franska fackföreningsrörelsen, ”syndi-
kallismen ’ ’ alltså i
vidsträcktaste nuen ing.
Att F. B. T. (Federation des Bourses
du Tramil) av Lagandelle kalla-ts f ö
r-syn dikali sm, benor emellertid
ic-(ke på denna senare omständighet, utan
därpå, att de stämningar och känslor,
som rörde sig inom de till
arbetsbörserna anslutna ■syndikaten, och som
kommo till uttryck i förut här återgivna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
