Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samhället som en enda konstgjord
produkt av överklassförtryck och
orättvisor och inbillar sig1 därför, att då
man kan under vissa förhållanden,
t. ex. genom en generalstrejk,
framtvinga allmänna rösträttens införande
eller måhända en genomgripande
författningsrevision, så bör man oekså —•
sluter man skenbart logiskt — med
samma metod kunna avskaffa hela det
kapitalistiska produktionssättet och
införa det socialistiska. Detta är en
farlig villfarelse, vilken förekommer
även i Sverge på ett primitivt
stadium av socialistiskt tänkande.
Endast så kan man förklara varför
efter fjolsommarens konflikter de
besvikna storstrejksivrama motiverade
sin förtrytelse över den fredliga
uppgörelsen med att här hade ett
ypperligt tillfälle gått förlorat att samtidigt
som man med generalstrejken
ordentligt stukade arbetsgivarna, passa på
och expropriera kapitalisterna!
I sommar få vi som det nu ser ut #
tillfälle att ta skadan igen, vad den
inhiberade generalstrejken beträffar,
och det kanske fortare och
grundligare, än de flesta egentligen önska.
Men då skall det nog visa sig att man
på den vägen möjligen kan avskaffa
både Centrala arbetsgivareförbundet
ocli i förbifarten första kammaren,
nien absolut inte kapitalismen.
Den historiska erfarenheten
ådagalägger att generalstrejker mycket väl
kunna och ha lyckats, 0111 de inriktats
på ett bestämt politiskt eller fackligt
mål inom ramen av den
historiskt givna samhällsord-
* Sedan detta skrevs bar arbetarnas
orubbliga lugn i positionen: ingen
försämring av status q u o, ju kommit
Centrala arbetsgivareförbundet att för sin del
avblåsa den tilltänkta lockouten. Men
ännu är icke all fara över.
ningen, och 0111 de strejkandes krav
eljes mötts med sympati av det stora
folkflertalet- Ett exempel härpå är
svenska socialdemokratins med sådan
precision och enighet genomförda
storstrejk 1902.
Det är just denna skillnad med
avseende på målets förnuftiga
begränsning, som är den skarpa
gränsskillnaden mellan
socialdemokratins storstrejk och den
revolutionära
syndikalismens generalstrejk. Ett
samhälles produktionssätt kan inte när
som helst i en handvändning omskapas.
Politiska revolutioner göras av
människor, ekonomiska av maskiner. Den
materialistiska historieuppfattningens
kärnpunkt ligger ju däri, att de
politiska och sociala förhållandena inom
samhällslivet äro sekundära fenomen,
betingade av det härskande
produktionssystemet. Det är i stil med hela
den övriga anarko-socialistiska
ove-derhäftigheten att i samma andedrag
som man deklamerar att Marxismen är
en övervunnen ståndpunkt, som rörelse
parasitera just på en massa arbetares
okunnighet om den socialistiska
teorins elementer.
Inom den germanska
arbetarevärlden reagerar man dock sundare
gentemot den anarkistiska propagandan än
fransmännen av folkpsykologiska
orsaker förmått. Den revolutionära
traditionen ligger dessa i blodet, men
å andra sidan är det märkligt att de
låtit så många blodiga läxor spårlöst
gå sig förbi. För 0. G. T. under de
första åren av dess verksamhet gäller
ordet om Bourbonerna, att de
ingenting lärt och ingenting glömt.
På kongressen i Tours diskuteras
generalstrejken på ett så naivt sätt,
under förutsättning att man på
förhand skulle kunna göra upp en ak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
