Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här vänder sig Sorel alltså mot
sabotaget, då det utövas som
Ca’-can-ny. Även i ty fall strider det mot
den revolutionära syndikalismens
idéer. Detta är intet kompromissande
fiån dessa herrars sida i syfte att
trubba av några av syndikalismens för
en normal medborgares naturliga
rättsuppfattning värsta stötestenar.
Förkastande av sabotaget både som
våld och obstruktion, står fastmer i
fullkomlig överensstämmelse med vad
de förkunna i andra fall. En av den
revoln tionära syndikalismens mest
sympatiska sidor är dess höga
värdesättning av arbetet som sådant. 1
det nya samhället av idel producenter
skall yrkesdifferentieringen helt ocli
hållet bero på de personliga
kvaliteterna. de olika anlagen och
färdigheterna, och icke som nu på en slump.
Detta är ju direkt hämtat från
socialismens idévärld. Och syndikalisterna
ha tagit konsekvensen att låta dessa
synpunkter på arbetet gå före
principen om att proletariatet ej har
skyldighet att känna den minsta
solidaritet med det borgerliga samhället. [Jr
denna senare grundsats skulle eljest,
tycker man, sabotaget vara lika
logiskt som det Hervéska
fosterlandsför-n ekandet. Syndikalismens teoretici
acceptera dock det senare, men avböja
det förra med hänsyn till sitt intresse
för produktionsteknikens fortgående
fullkomning.
Denna distinktion,. som är direkt
Marxistiskt motiverad, överstiger
emellertid tydligen våra
hemma-syndi-kalisters fattningsgåvor, eftersom
beprisandet av sabotaget ingår i deras
agitation. Det gives dock ett
beprövat sätt att komma undan denna
knipa. Förkunnas något, som står i
uppenbar konflikt med den revolutionära
syndikalismens läror, såsom dess för-
nämsta representanter uttolka dem, så
förklara sig vederbörande i en
handvändning obundna av allt slags
auktoriteter, även sina egna i dagligt
bruk eljes flitigt anlitade. Ty man
är kantänka ”anarkist” ! I
anarkismens missbrukade namn äro alla
vettlösheter tillåtna; det befriar från varje
hänsyn till logik och fakta.
Med ovanstående citat från
Lagar-delle och Sorel för ögonen kan ett
annat särdrag hos den revolutionära
syndikalismen omedelbart påvisas. Där
talas oupphörligen om
verksta-d e n; den är ur-cellen i
syndikalismens framtidsstat. I annan
socialistisk litteratur tages alltid fabriken
till den moderna industrialismens
före-tagstyp. Men i Frankrike talas i
stället. om ”verkstaden”, på franska
”atelier”, som den särskilt talrikt
förekommer inom Paris’ många
lyxindustrier, där arbetsgivaren, ”le patron”,
i regel blott sysselsätter ett dussintal
arbetare. Det är alltså rena h a n
t-verket. Tanken på att expropriera
arbetsgivaren och införa kooperativ
produktion ligger där nära till hands.
Några oövervinneliga tekniska
svårigheter kan det inte möta. Vi
återkomma till den revolutionära
syndikalismens konstruktion av
framtidsstaten, men ville här med ett konkret
exempel påpeka, hur avgörande det
franska näringslivets småborge
r-1 i g a struktur präglar t. o. m. den
teoretiska syndikalismens terminologi.
* *
*
Som teori var den revolutionära
syndikalismen färdigbildad innan
arbets-konfederationen hunnit växa ut till
franska fackföreningsrörelsens
organisatoriska medelpunkt. Först
överskuggades C. G. T., som vi känna,
fullständigt av arbetsbörsernas federa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
