Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
själva anledning att upptaga till
övervägande i vad mån den förändrade
situation, som den nya rösträtten
medför, kan anses böra modifiera den
planritning av en fullt demokratisk
författning, men som lätt kunde inpassas
i vår konstitution, vilken vårt partis
förtroendemän utarbetade 1906 från
då föreliggande utgångspunkter.
Alldeles särskilt är det klart, att när
högerns parodi på parlamentarism
bygges på de gemensamma voteringarna,
trots att dessa icke ge alls någon
bild av hur nationens flertal ställer
sig, så ligger det nära till hands att
fråga sig om icke just idet stycket
en korrektion kan finnas, som
måhända kan i realiteten räcka nog så långt
till tyngdpunktens återflyttning dit
där den bör ligga.
Ty därom står striden, som med
1909 års riksdag inträtt omsider i sitt
avgörande skede. "Herremakt” eller
”folkmakt”, första kammaren eller
andra kammaren? Det är ej allt för
uppbyggligt att behöva fira vår ur
1809 års revolution framgångna
författnings hundra-.års-minne med att
konstatera, att en så elementär fråga
ännu ej hos oss fått det definitiva svar,
att demokratins formalprincip:
med folket, suveränt måste vara
gällande. Men om vi kommit på
efterkälken i det fallet, om vi ännu ha ett
eller annat år, ett eller annat val att
slåss för den parlamentarism, som
enkelt kräver att landets ledning lägges
m e d och icke m o t folkflertalets i
valen uttryckta vilja, om vi alltså
tidigast få skriva in 1910 såsom svenskt
motstycke till det genombrottets år,
som i (Norge hette 1884 och i Danmark
1901, så ha vi i stället bättre
förutsättningar att sedan begagna den
politiska demokratin till ett verkligt
genomgripande socialt reformverk. Ty
i den svenska segrande demokratin har
arbetarklassens organiserade
parti en helt annan plats och betydelse,
svarande mot vår längre hunna sociala
utveckling, än vad i våra grannländer
för årtionden sedan kunde vara fallet.
Ju mer vi därför stärka vårt eget
parti oeh göra det dugligt att samla
kring sin politik alltjämt större
skaror, desto mera både förkorta vi
vägen, som ännu är kvar här hemma
till första-kammar-väldets fall, och på
samma gång förbereda vi ett bättre
”därefter” än de borgerliga
vänstergrupperna visat sig kunna på egen
hand prestera i dansk och norsk
utveckling.
H j. Branting.
Ett beaktansvärt uppslag.
För TIDEN av ALFRED KÄMPE.
Em ganska vanlig erfarenhet, som
so eialdemokrater, vilka något mera
aktivt deltagit i kampen mot junfcer- oeh
industririddareväldet, fått göra, Sir
den, att, till följd av den otillräckliga
Utbildning, ®a<mhälleit ’beistått de undre
lagren, aktionen inte så sällan tagit
alltför brutala former; oeh därför har
déit så ismåniingom blivit allt mera klart
att någötoting, för botandet av dessa
bristfälligheter, ovillkorligen måste
göras. Flera betydande ansatser, i
syfte latit intelfekitiuellt höja
arbetare-klassen, ha ocitså allaredan tagits —-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
