Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
läger som hos oss först eller åtminstone
ivrigast bragt på tal frågan om
kyrkans förhållande till
socialdemokratin. De äro klarsynta nog att inse det
för kyrkan hopplösa i en oförsonlig
fiendskap med arbetarna och
hoppfulla nog att tro på en (försoning.
* *
*
Vår uppgift är att från
socialdemokratisk synpunkt överväga om en
dylik försoning är önskvärd och möjlig.
För detta ändamål måste vi ha klart
för oss, vad ”statskyrkan” innebär.
Först då en kort översikt av
statskyrkans befogenhet och makt gentemot
dem, som icke hylla dess lära. Dess
maktområden äro i huvuldsak tre: de
kyrkliga handlingarnas,
undervisningens och
beskattningens.
Kyrkans makt att påtvinga
personer kyrkliga handlingar mot deras
vilja är stadd i stark tillbakagång.[1]
Dop, konfirmation med nattvardsgång
samt numera även vigsel äro fullt
frivilliga. Gudstjänsttvång
kvarstår ännu för krigsmanskapet samt
vid läroverken, där det dock på en del
ställen är avskaffat (utom
morgonbönen) och allestädes starkt inskränkt.
Vidare är eden (i lag påbjuden är
vittnesed, värjemålsed samt ed för
vissa ämbetsmän såsom domare och
statsråd) fortfarande religiöst, ja högst
gammaldags religiöst färgad. Årets
riksdag har dock beslutit anmoda
regeringen att överväga, i vilka fall
edgång kan ersättas med en lika
bindande försäkran samt i vad mån formen
för edgång bör ändras — såsom av
formuleringen synes ett
kompromissbeslut. Slutligen är i lag föreskrivet att
jordfästning alltid skall
förrättas av präst inom svenska kyrkan.
Viktigast och ännu omfångsrik är
kyrkans makt över skolan. Dess
makt över universitet och högre
läroverk är starkt minskad. Den
biskopliga självskrivenheten till
prokanslersämbetet vid Uppsala och Lunds
universitet och till ephoratet (ephorus
= högste tillsyningsman) vid rikets
högre läroverk — utom i Stockholm
— återsfår visserligen, men
ifrågavarande uppdrag ha mest dekorativ
karaktär, d. v. s. utövas huvudsakligen
vid fester och andra högtidliga
tillfällen. Att exempelvis biskop Ullman
använder tillfället vid en
skolavslutning att utmåla socialdemokraterna
på det gräsligaste, är ju ett minnesvärt
vittnesbörd om biskoplig
grannlagenhet, men icke oroar det mycket de
angripna. Emellertid saknas ingalunda
för en företagsam biskop tillfällen att
ingripa. Särskilt bör man minnas, att
prokanslern har att yttra sig om alla
professorstillsättningar, att
biskopen-ephorus får yttra sig om lärarplats i
kristendom och att biskoparna även få
uttala siig om läroverkens läroplaner i
kristendom samt (genom en vald
representant) om läroböcker i samma
ämne.
Vida större är kyrkans makt över
folkskolan. Endast i Stockholm
och Göteborg ha f. n. stadsfullmäktige
skolbudgeten om hand och tillsätta
skolstyrelsen.[2] Nyligen har
emellertid antagits en lag, enligt vilken med
kyrkostämmans goda minne
stadsfullmäktige i städer, där sådana finnas,
få övertaga budgeten och tillsätta
halva styrelsen. Eljes avgöras
skolärendena på kyrkstämma och pastor är
självskriven ordförande i skolrådet.
Högsta myndigheten över skolorna i
vart stift utövas av domkapitlet, där
biskopen är ordförande och som för
övrigt består i Uppsala och Lund av
(de ordinarie) teologie professorerna,
eljest av domprosten och vissa
lektorer vid stiftsstadens läroverk (vid
latinläroverket, om flera läroverk
[1] Se härom Georg Stjernstedts
Verdandi-skrift, ”Rättigheter och skyldigheter
gentemot statskyrkan”, nu dock något föråldrad.
[2] Även i ett par andra större städer finnas
avvikelser från den vanliga ordningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:29:54 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1909/0188.html
