Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
statskyrkans författning. Enligt nu av
riksdagen antaget regeringsförslag (som
skall ha kyrkomötets godkännande)
är emellertid skillnaden mellan regala
och konsistoriella pastorat avsedd att
borttagas och ersättas med en
mellanform, varjämte rösträtten skulle bli
lika — icke allmän — vid prästval.
Över prästen står domkapitlet,
om vilket ovan talats, i Stockholm
ersatt av konsistoriet, bestående av
stadens kyrkoherdar. Biskoparne väljas
av stiftens präster[1] — det synes nog
på valen. Skulle präst bliva anklagad
för falsk lära eller annat tjänstefel,
som ej faller under allmän lag, dömes
han närmast av domkapitlet, sedan,
om saken fullföljes, av hovrätt och
högsta domstol, alltså världsliga
domstolar.
Som härav framgår, har
lekmannaelementet, det må vara kristet
eller ej, stort inflytande på kyrkans
angelägenheter. Visserligen är ju
faran för prästvälde till synes mindre
i de frireligiösa samfunden. Men en
menighet, som omfattar alla
medborgare, oberoende av religiös åskådning,
kan givetvis lättare hålla sig fri från
trångsynthet och ensidighet än en, som
blott består av ”troende”, personer
sammanslutna blott av en åskådning
och blott för ett, religiöst, syfte. Det
är icke otroligt, tvärtom troligt, att
den sistnämnda menigheten skall
lydigare låta leda sig av sin självvalde
predikant än de förre av en statens
ämbetsman.
Demokratisk kan svenska kyrkans
författning omöjligen kallas, då den
ju (med ett par inskränkningar)
använder vår borgerliga fyrkskala. Men
detta är statens sak; blir staten mer
demokratisk, blir kyrkan det ock. T. o.
m. högerregeringen har ju som sagt
föreslagit lika kommunal rösträtt vid
prästval.
I det stora hela gå emellertid de
kyrkliga besluten och valen i
högerriktning. Det värsta är att man i
detta fall har föga att hoppas av den
mest demokratiska rösträtt (såsom
märktes t. ex. vid domprostvalet i
Göteborg). Skälet är den stora
likgiltighet, som stora samhällslager,
icke minst arbetarne, hysa för kyrkans
angelägenheter. Mänga ha helt
övergivit den kristna tankevärlden, andra
kunna nog ha religiösa behov, men finna
dem ej tillfredsställda av statskyrkan.
Emellertid kan prof. Wicksell med en
viss rätt genmäla, att här de ej alls
göra något för frisinnet i den kyrka
de nu en gång tillhöra, få de skylla
sig själva, ifall den blir konservativ.
Sedan återstår ju frågan, om det
tjänar något till att sträva för
frisinnet i statskyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
