Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forskningen, en forskning som varit
naturvetenskapens kraftigaste
bundsförvant vid omdanandet av de
religiösa föreställningarna. Detta. är det
ärofullaste bladet i statskyrkans nyare
historia.
En särskild sida av det akademiska
studiets betydelse för prästerna har
prof. Wicksell dragit fram: den
klassiska bildning * de därigenom erhållit.
Synpunkten är lika opåaktad som
riktig. Dock torde efter sista
läroverks-reformen teologernas kunskap i det
■viktigaste språket, grekiskan, ej vara
mycket att bygga på. För övrigt är
prästernas antika bildning nyttigare
för dem själva än för det klassiska
studiet. Det vore dödsstöten för
kunskapen om antiken, ifall man gjorde
den till ett bihang åt en trots allt
långsamt avtynande inrättning som
statskyrkan. Den måste räddas
genom att nutiden inser dess
kulturvärd e oeh inrymmer den
en hedersplats i ett modernt ordnat,
från plugg och mångläiserd befriat
humanistiskt gymnasium. Önskvärt vore
i varje fall om prästernas klassiska
utbildning kunde ökas, på bekostnad
dels av en del antagligen överflödig
teologi, dels av hebreiskan, där nu en
onyttig tskenkunskap på några
månader indunkas.
Om alltså prästernas utbildning och
personliga frihet rödan nu är
jämförelsevis tillfredsställande och borde
kunna göras åtskilligt bättre, är dock
’därmed ej sagt att prästerna
själ v a bli så synnerligen upplysta
och frisinnade. Tillströmningen till
den prästerliga banan beror dock i
* Ett .personligt taek .vill iden som skriver
detta framiföra till prof. W. iför idet försvar
han skänker de antika iförfaittarne inred
Ho-ineroa i spetsen gentemot Strindbergs
.beskyllning för tråk.iglliet. Till Strindbergs
ursäkt vill jag d!öck erinra om den sympati
för grekiska dramer lian ställvis .uttalat oeili
om den lovsång .över grekis.ka språket han
ger i sin Blå .bo’k II, visserligen med em för
en klassiker föga tilltalande motivering.
jämförelsevis ringa mån av de
kyrkliga lagarnas ocli formernas bättra
eller sämre art.
Viida viktigare är ekonomin, vilken
f. n. är högst ogynnsam för de unga
och obefordrade prästerna;
varjämte befordringen är oviss och nyckfull.
Nu blir dock vid den stundande
löneregleringen ekonomin antagligen
rätt väsentligt förbättrad. Men andra
(hinder finnas o oh idet just för dem
som bäst skulle föra statskyrkan
framåt. Först och främst ha ju prästvalen,
där endast de kyrkligt intresserade
deltaga,iblivit envisa över landet och gå
i de allra flesta fall i konservativ
riktning. T. o. m. i Stockholm, där man
dock kunde vänta mest frisinne, har
endast till ringa del den friare
riktningen lyckats .intränga i de nya kyrkor,
med vilka staden lyckliggjorts.
Värst av allt är emellertid den ringa
böjelse för prästämbetet som allt
klarare iäkönjes hos nutidens akademiska
ungdom. Antalet teologie studerande
visar trots en del växlingar en
alltjämt fortgående minskning.
Vårterminen 1890 funnos (bland 1,721
studenter) i Uppsala 363 teologer,
inberäknat ”teologikofiiarne”; antalet
sjönk sedan oavbrutet till 1903, då det
utgjorde 207 (bland 1,466) ; 1906 steg
antalet till 229 (bland 1,675), men liar
nu — 1909 — åter sjunkit till 215
(bland 1,858). I Lund stå sig
teologerna bättre.* Vårterminen 1890
utgjorde de 152 (bland 817), sedan sjönk
antalet med ett par avbrott till 1899,
då det uppgick till 79 (bland 582).
Sedan steg det oavbrutet till 1907, då
det utgjorde 138 (bland 811). Däi’på
har det åter sjunkit till 125 (bland
* Beror detta på den erkänt friare andan
inom Lunds teologisika fakultet eller på de
fetare skånska präste.gäUen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
