Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89-i) i år. Sammanlagda antalet
teologer, i Uppsala och Lund samt
teolo-giikofilarne i Göteborg (f. n. 11) har
•sjunkit från 515 år 1890 till 351 år
1909, medan hela studentantalet
samtidigt avsevärt ökats.
Dessutom tycks det som flera av
juist den ’f r i a r e riktningen dra sig
från kyrkan till teologie lärarplatser
i •skolan. Man må aldrig så mycket
söka modernisera teologin, klyftan
mellan kyrklig kristendom och nutida
livsåskådning blir dock allt svårare
att broslå. Man må göra prästens
förpliktelse och kyrkolagen så fri, iså
”evangeliskt bindande” som möjligt,
starkare än lag är traditionen,
kyrkans historiska arv, och de
nutidsbil-dade som ej tyngas av detta bli
årligen Ifärre. Tydligt är också, att ju
■ringare tillgången är på prästämnen,
desis mindre ‘noggrant måste urvalet
■bli.
Vi ha mu kommit dn på frågans
kärnpunkt: den a n d a som råder i
statskyrkan. Det är ju klart att alla
de fördelar, som organisationen må
ibjuda, betyda intet, om de ej utfyllas
av den anda som ger liv. Hur därmed
är ställt i svenska kyrkan skola vi
•söka utreda i följande artikel.
Penningkultur och socialdemokrati.
För TIDEN av MALTE JACOBSSON (Berlin.)
i
Si mm el vill i sin ”Filosofi över
penningen” söka förstå vår moderna
kultur genom att analysera vårt
penningväsen. Det är ett sammanhang
mellan dessa obetydliga yttre ting och
våra fundamentala livskänslor.
Vardagarnas smutsiga och nötta slantar äro
symboler icke blott på ekonomiskt
arbete, utan också på vårt sätt att leva
och känna.
Detta är ingenting annat än
materialistisk liistoreuppfattning. Vill
man förstå en tids kultur, dess idéer,
måste man tränga ner till den breda
jordmån av samhälleligt arbete, ur
vilken den vuxit upp. En samhällelig
överbyggnad kan, flyktigt betraktad
utifrån, bli en sak för sig, men först
genom kännedom om grundvalens
beskaffenhet förstår man byggnadens
struktur, dess stil, det bärande och
levande i den. Den oerhörda
intellektuella fröjden i att för ett ögonblick
fånga stämningen från en hel periods
kultur är aldrig starkare än då vi ta
del ekonomiska och sociala livet,
vardagens, de mångas liv, till
utgångspunkt, oc-h se konstens och
litteraturens nära samband med detta. Först
så blir tidens kultur organiskt levande
för oss, nödvändig som ett konstverk,
vilket vi icke kritisera, utan böja oss
för och omedelbart omfatta.
Det verkar befriande och redande
i vår kulturs brokiga virrvarr var gång
vi se denna materialistiska
historieuppfattning besannad. De aktuella
filosofiska problemen äro så
mångfaldigade, och vi se ingen väg till
förenkling och enighet, om icke de so-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
