Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ciala förhållandenas motsättningar
kunna omdanas till ett enhetligare
system. Och är inte här en
socialdemokratisk stat enda möjligheten?
* *
Yi lösa först ut några av tanketrår
dar na i Simmels ”Philosophie des
Gel-des”:
Så läng© människorna omedelbart
kunna tillfredsställa sina livsbehov
uppstår ingen hushållning. Detta kan
beno antingen på behovens
primitivi-tet eller på naturens rikedom, men
något arbete behövs då icke för att nå
de nödvändiga målen. Men härmed
finnas också för den primitiva
människan knappast några värden. Som
alltid, det vi ha omedelbart omkring
oss, utan möda, är ingenting värt.
Annorlunda när vi måste ge ett visst
arbete för att vinna vårt syfte, eller
lämna från oss något av det vi äga till
ersättning för det vi bekomma,. Det
blir då en avvägning av två
lustförande objekt mot varandra, något som
framträder tydligast i ett vanligt
köp. Ju mer vi offra för en, sak,
desto större värde har den. Yärdet
blir så tydligen beroende även på
tillgången och icke endast på den
omedelbara nyttan.
Köp i primitiv form sker endast i
direkt utbyte mot anclra varor, en oxe
mot så och så många fällar. Så
småningom söker sig emellertid en vara
att bli liksom den allmänna
måttstocken, med vilken alla andra föremål
mätas. Så t. ex. var just oxen en
måttstock bland grekerna, en snäckart hos
en negerstam. Men vi ha nått upp till
penningen.
Även den äger till en början
omedelbart värde såsom ädel metall, som
prydnad, men rymmer småningom
liksom allt annat i sig, en abstraktion för
allt det värdefulla, ocli allt värdefullts
utbytbarhet.
Penningens betydelse speglar
produktionens utveckling. Så länge
lanthushållning och hantverk äro de
ekonomiska formerna, spelar penningen
mindre roll. Produktionen blir då ett
slutet helt inom ett begränsat områ-
de. Det existerar direkt kontakt
mellan säljare och köpare, det pefsonliga
förhållandet präglar hushållningen.
I och med ökade
kommunikationsmöjligheter bliva förbindelseleden flera,
och därmed ökas penningens
betydelse. Hand i hand med den vidgade
arbetsmarknaden går specialiseringen.
Arbetets personliga karaktär går
förlorad. Varan göres icke för en
bestämd kund, utan för ett opersonligt
mål — marknaden.
Till ersättning är nu säljaren mera
oberoende av köparen. En bestämd
liten krets har icke längre väntan på
dennes köpkraft. Möjligheterna till
an-vänduing äro mångdubblade genom
den mångfaldigade produktionen ocli
genom specialiseringen är han
beroende av så många fler människor, men
si mycket mindre beroende av var och
en enskild.
I alla dessa relationer inträder
penningen som mellanlänk. Den vinner
allt mer uppmärksamhet. Målet kan
nu alltid nås, bara medlet, penningen,
finns, och så skjutes målet allt mer i
fjärran. All energi måste användas på
ökningen av m e d 1 e n, och medel för
medel. Kedjan av mellanled växer
och penningen, medlet, framför alla.
blir själv mål.
Genom denna utveckling av
penninghushållningen nötas k ä 11 s 1 o
förhållandena ut och stegras
intellektets betydelse. Så behandlar den
rena penningmannen alla som
pen-ningpotenser, där det inte duger att
vara sentimental. Han handlar icke
samvetslöst, men utan samvete,
följande en objektiv förnuftig norm: handla
rentabelt. Objektet är i sig själv
likgiltigt, om det är ett ”konstgalleri
eller ett, kapplöpningsstall” — dess
ekonomiska funktion allt.
Genom att sålunda överföra allting
från sin kvalitativa egenart till ett
kvantitativt mått, har intellektet
vun-nii sin högsta triumf. Allt kommer
på ett gemensamt plan, där det kan
mätas.
Ett gemensamt begrepp omfattar nu
alla värden. Intellektet förklarar
visserligen inte de förra individuella
skiljaktigheterna, liksom inte heller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
