Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
re som nu för sin egen skull.
Medvetandet kommer mera att riktas mot
de värdefulla objekten, ocli medlen bli
åter blott medel ock icke själ vvärde.
Udden av penningens kulturella
konsekvenser kan brytas. Det abstrakta,
karaktärslösa medlet blir mera fästat
vid det konkreta, individuella.
Den intellektualism, som vi sett
följa med penninghushållning, har
kanske härmed fått sin motvikt.
Övervärderingen av intelligens på
bekostnad av vilje- och känsloliv
försvinner i och med att det individuella,
konkreta träder mera i förgrunden. På
den rent andliga kulturens område är
aldrig ett medel blott medel.
Kultur är till stor del ett system av medel,
som knappast motsvara målet, men
som ha sitt värde därför att de utlösa
andlig energi. Så också
intelligensen, som på primitivt stadium är blott
medel. Dess växt har blivit ett värde
oberoende av den direkta nytta det kan
skaffa människan. Men likväl vinner
det i värde, ju mer det kan bringas i
samband med människans övriga
ideella intressen, ju mer eggande det kan
verka för hela människan. Framför
allt de problem som betyda något för
människans sätt att leva, få ett
intresse, som spekulationen i och för sig
icke äger. Man kan säga med vissa
modifikationer, att en ”produktion för
konsumtion” på det intellektuella
området kommer att följa den
ekonomiska.
Men viktigast är icke denna sida av
saken, utan den allmänna värderingen
av intellektet i motsats till känslor
och viljeliv. Den lösning från alla
förhållanden, som följde penningen,
måste minskas i och med den nya direkta
anknytningen till objektet. Det mål.
som jträglar det hela, blir till sin
karaktär ett allmänt: den so-
ciala nyttan. Genom penningen blev
varje individ ett isolerat för sig. Nu
träder en ny kollektiv makt in,.
Härmed är den omedelbara bundenheten
till ett högre starkare betonad än i ett
liberalistiskt individual-system. En
tomma obundenhetens frihet ger vika
för ett känslo- och viljeskapande
förhållande.
Produktionens inriktande på det
sociala ställer själva det sociala
förhållandet, förhållandet mellan människor,
i centrum.
Det sociala arbetet är det
brinnande livscentrum, som skall
värma allt handlande.
Härmed sammanhänger det redan
antydda förhållandet mellan demokrati
och intellektualism. Likheten kan
icke vinnas på det gemensamma planet
intellektet. Det individens
omedelbara värde, som
demokratin måste lägga som kulturell
grundfot, finnes endast i det individuella
livet, i det rent personligt lyriska, i
innerligheten. Redan den
tidsbegränsning för intellektuellt arbete, som
kroppsarbetet vållar, driver med
nödvändighet proletariatet till högre
värdering av intim kultur. Så kan ett
relativt obetydligt kunskapsmaterial
kristalliseras till en personlig
egendom, som i sig själv är ojämförbar,
och därför så mycket lugnare och
säkrare värde.
För en anhängare av den
materialistiska historieuppfattningen kan inte
denna ’tankegång vara främmande.
Visserligen innebär den ingen
värdering av tingen, utan blott ett
konstaterande av historiens drivande
krafter ; men genom dess starka betonande
av instinkten, av de enkla organiska
behovens betydelse och inflytande på
de högre, riktas blicken mot de
primära omedelbara mänskliga förhållan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
