Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dena ocli samlas all kultur kring
denna grund.
Hos Marx liar detta omsatts till en
social kunskapsteori. I praktiken
måste människan bevisa sin tankes
sanning, dess verkligliet och makt,
säger lian. Det praktiska arbetet är
ledande och tanken ett medel, som
en-clast liar värde som medel.*
Ingenting är lättare att nu invända
än att proletariatet i verkligheten
visar alldeles motsatta tendenser. De
kapitalistiska
produktionsförhållandena ha ryckt arbetarna loss från gamla
rötter, utan att ge mark för nya.
Arbetets opersonlighet lämnar ingen
plats för den omedelbara glädjen att
själv ha gjort något.
Omflyttningarna till olika arbetsplatser och
splittringen av familjeförhållandena — allt
liar lämnat material till proletariatets
rationalisering. Intresset för
naturvetenskap i bildningssökande
arbetarkretsar är också det som
undanskymmer intresset för historia och filosofi,
för lyrik och musik.
Allt detta är ingenting annat än en
annan sida av samma sak, som vi visat
i referatet av Simmel. Det är det
kapitalistiska produktionssystemets
följder och penningens. Här spela
dessutom bestämda tillfälliga
intressen också in. I striden mot
religiös övertro har som motvikt det
empiriskt-naturvetenskapliga vetandet
måst skarpare betonas. Därtill
kommer också den objektivitet, den frihet
från klassfördomar, som är möjlig i
naturvetenskapen mer än i andra
vetenskaper, ocli som väckt arbetarnas
förtroende. Men vi ha velat söka oss
* Om förhållandet mellan Marx’
historieuppfattning och intellektualism måste vi i
denna artikel nöja oss med denna antydan.
fram till tendenser inom
socialdemokratin, som i den fortsatta
utvecklingen peka mot en övervinnelse av
denna rationalistiska förflackning.
Konservatismens gamla fasta
ankar-kättingar äro ohjälpligt kapade.
Liberalismen, bourgeoisin seglade ut
med full förtröstan på intellektet, pä
friheten i alla riktningar. Nu äro
vindarna oroligare och kapitalismen
icke längre så säker. Det förklarar
kanske också oroligheten ocli
brokigheten i den ideologiska liberalismen.
Återfallen äro många i kulturell
konservatism, ocli andra söka vinna
”enhet- och centrum” genom att kasta sig
över bord i mystikens
”fördjupning”. Reaktionen till mystik
kommer nu, när borgarna själva icke
läng-r’3 behöva friheten, när de skola värna
sin makt mot andras rop på frihet.
Kan socialdemokratin ta ett nytt
tag 0111 rodret, ge mera enhet och
sammanhang åt kulturen ? En genomförd
demokrati fordrar en oerhört
rationaliserad produktion, men en produktion,
scm är diiekt bunden till målet: allas
konsumtion. Här är möjlighet till en
harmonisk avvägning mellan tanke
och vilja.
Först naturligtvis en klass, som är
fullt självmedveten, kan bli bärare av
en sådan kultur. Ännu leva
emellertid arbetarna så på borgerlig ideologi,
att man knappast ännu kan tala om
en medveten demokratisk kultur.*
* För att undvika missförstånd måste
kanske tillfogas, att denna tro på en
livsföringens förenkling genom socialdemokrati, alls
icke innebär en naiv optimism om att
socialdemokrati i sig själv kan ersätta en
livsåskådning, om detta ord tages i sin betydelse
av religion, av världs- och livsuppfattning.
Om också vår kultur kan bli mera enhetlig
och koncis, blir den därför icke såsom helhet
lyckligare ställd i universum.
Förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
