Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vad som förbisetts.
För TIDEN av ALB. HOLMBERG.
Att organisera är en svår konst.
Den är svår därför att varje människa
är en liten värld för sig med
individuell handlingskraft ock
handlingslust a. Ju fler de äro. som skola
sammanföras till gemensamt arbete,
såsom när det gäller’ arbetarmassorna,
desto svårare är den organisatoriska
uppgiften. Att organisation över
huvud är möjlig beror på att det
individuella ho-s personen begränsas av
be-tj’dligt starkare yttre krafter. Yår
personliga vilja är sekundär —
betyder något först i andra rummet, eller
då det gäller anpassandet — att inom
organisationens ram ordna
förhållandena till det individuellt bästa
möjliga.
I dessa sekundära anordningar
1ig*-ger även de för oss svåraste
uppgifterna då vi i våra dagar sträva efter en
enhetlig organisation för
arbetarklasser. i syfte till bättre
levnadsförhållanden.
Organisationer av skilda, slag
utveckla sig visst icke på samma, sätt, få
icke samma stabilitet, även om
medlemsantal och en del andra
förhållanden synas vara lika. De inre öch yttre
små eller mera betydelsefulla
krafterna och inflytelserna spela här sin roll,
likaväl på en organisations tillkomst,
verksamhet och utveckling, som på
vilken annan organism. Vi kunna
mycket väl tala om en organisationens
jordmån, varur den vuxit fram, och av
an sen och skötseln m. fl. andra
förhållanden är en organisation i
mycket hög grad beroende. Men har
en organisation naturliga betingelser
att trivas, så äro dock de störande
inflytandena i allmänhet sekundära,
varför vi, med tillhjälp av den s. k.
fria viljan, själva äro mäktiga att
åstadkomma förändringar till ett
bättre tillstånd, till samverkan och
harmoni inom våra leder.
För den moderna arbetarrörelsen är
harmoni och samverkan en ytterst
viktig fråga. Den får icke ensidigt
kvantitativt, genom massans! utning,
utvecklas. Nödig hänsyn får på samma
gång tagas till det kvalitativa,
till upplysnings- och
uppfostringsfrågorna, det personliga ansvaret och
organisationens eget ansvar, modet,
uthålligheten, öppen blick för ständigt
nya och växlande uppgifter, taktiska
m. fl. andra viktiga frågor, Detta
senare, kvalitativa, synes f. n.
vara hos oss det viktigaste.
Massanslutningen är redan ett faktum.
Lugnt, man kan säga sävligt,
beroende av förhållandena, utvecklade sig
organisationerna här hemma till en
början. Organisationsidén var liksom
mogen att allt mer omfattas, men
arbetarna voro bundna, liksom alla
andra grupper och klasser, i den mer
eller mindre förhärskande
individualismen.
För att bryta detta motstånd
fordrades då verkligt mod .samt en
k 1 a r och öppen blick för
de nya produktivkrafternas raska
utveckling och därpå vilande nya
förhållanden på en massa områden, av vilken
utveckling de framträdande
organisationerna komme att bero. Då var
socialvetenskapen vida mindre känd än i
våra dagar, men landet stod inför nya
revolutionerande inflytelser, vilkas
verkningar först långt senare kunde
fullt bedömas. För de då intresserade
gällde att träda i opposition mot de
förhärskande åskådningarna. Mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
