Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ståndet var då, jämfört med vår tids,
kompakt. Men just modet,
uthålligheten, den klara öppna blicken, som
då strävade att komma till sin rätt,
utgjorde garantier för en stabilitet,
vilken vi ännu kunna säga oss äga inom
vår rörelse, och på vilken denna ännu
vilar i fortsättningen. Samtidigt
lärde man sig småningom förstå
begränsningens svåra konst att räkna
med partiets och rörelsens styrka samt
med de inre och yttre motstånden.
Till detta kom känslan av
ansvar och plikt, som i
mycket hög grad gjorde sig gällande hos
den enskilde medlemmen och vilket
även kom rörelsen tillgodo. Det
relativt ringa antalet medlemmar
fordrade och pålade den enskilde
tydligare personlig pliktskyldighet. Ingen
undgick att påverkas av den allmänna
känsla av ansvar och plikt mot rörel-,
sen som var rådande. Och många
lärde sig även härunder fullt fatta och
förstå huru synnerligen invecklat
samhällsproblemet i grund och botten är.
Därmed var mycket vunnet.
Tiden gick. På det hela. hade
arbetarrörelsen framgång i vad den
strävade att fullfölja. Det vunna var dock
alls icke nog; alla arbetarna, så
långt förutsättningar därtill
före-fanns, måste organiseras, fackligt och
politiskt. iSamhällets utveckling i
flera avseenden formligen tvingade
därtill. Och det lyckades över
förväntan, och massor av nya medlemmar
anslöto sig till organisationerna.
De nyvunna skarorna utgjordes mest
av dem, som på ett- mycket
styvmoderligt sätt behandlats av dem, som
makten hava, och av samhället. Vid
rörelsens början var förhållandet
motsatt. Då vanns för idéerna och för
organisationen de jämförelsevis i många
avseenden bäst. situerade bland
arbetarna.
De svåra sociala betingelserna,
under vilka dessa sist till partiet ocli
fackföreningsrörelsen anslutna levat,
hade hos dem fött ett brinnande hat
mot bestående förhållanden, ja mot
hela tillvaron. Socialismen och
organisationstanken kom och framstod för
dem som frälsaren ifrån det onda. För
dem fanns icke någon social evolution,
endast revolutionen kunde tjäna. D e
trodde n u på denna hastiga
omvandling*, liksom den lilla skaran trott som
först omfattade socialismen, men då
hölls tillbaka av sin eger* fåtalighet.
Men nu var ju rörelsen stor och stark,
då måtte väl genast stora ting- komma.
Och inom dessa, kretsar räknas lika
litet nu, som i rörelsens början, vid de
första stapplande stegen, med något
scm lieter fortgående
samhällsutveckling och dennas ekonomiska faktorer.
Ställningen är således den att
upp-lysningssträvandena icke kunnat hålla
jämna steg med utvecklingen i
numeriskt avseende. De intellektuella
krafter som för upplysnings- och
uppfost-ringsarbetet inom de egna leden varit
behövliga, ha nog ökats, men icke i
den proportion, som den numeriska
utvecklingen krävde. Den harmoniska
utvecklingen inom partiet var således
störd. Den ena faktorn, de
intellektuella krafternas ökning, var av lika
stor betydelse för rörelsen i dess
helhet som den andra faktorn,
massanslutningen. Men den hade stannat
efter. Härav måste följa en. del
rubbningar, missförhållanden och
olägenheter, vilka- verka störande på
arbetarrörelsens kraftutveckling.
Detta tillstånd kan icke fortfara.
Under rådande förhållanden, då det
finns en i numeriskt avseende stor
organisation, är det svårare att för den
enskilde rätt förstå atft dessa yttre
former ej ändå äro nog. Man hoppas
på en stor katastrof, och anser det
vara förspilld möda att gräva ner sig
i luntor och studera det borgerliga
samhället. Gärna släpper icke en illa
behandlad arbetarklass en ljus
förhoppning —• åtminstone tar det tid
att komma åter till verkligheten. Vi
mena en förhoppning om att i en
handvändning störta det gamla samhället
och lika hastigt få ett nytt lyckligt
sådant i det gamlas ställe.
Att de olika åskådningarna — de
som omfatta den sociala
evolutionsteorin och de som vidhålla den mer
eller mindre omedelbart förestående
katastrofen, revolutionen — skola
ligga i strid inom partiet är lätt för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
