Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statskyrkan
ur socialdemokratisk synpunkt.
Eör TIDEN av ERIK HEDÉN.
(Slut från föreg. liäfte.)
II.
Det gäller att avgöra, om
statskyrkans anda är friare och mer upplyst
än andan kan tänkas bli i en frikyrka.
I fråga om denna kommande frikyrkas
anda har man en naturlig oeh god
kunskapskälla i de nuvarande frireligiösa
riktningarna. Det är alltså med
deras anda vi må jämföra statskyrkans.
Varken statskyrkans eller de
frireligiöses andliga art är ensartad. Bland
de senare böra vi först utskilja
rörelser såsom den religiöst frisinnade u n
i-tarismen (vilken bl. a. förkastar
de eviga straffen) samt
Sveden-borgarna, vilka splittrats i en
mer konservativ och en modernare
riktning. Dessa äro rena
överklassrörelser med jämförelsevis få anhängare.
En helt annan särställning intager
frälsningsarmen, vilkens
engelska härkomst skönj es på dess
starkt praktiska läggning och på dess
intresselöshet gentemot religiöst
tänkande ; den har få men konservativa
trosläror och tror dem blint. Som
alla frireligiösa skiljer den skarpt
mellan troende och icke troende, vill
göra människorna troende medels
”väckelse”, med känslans hjälp, och
fordrar av de sina ett offentligt
framhävande av deras tro. Dess sociala
arbete är dess stolthet och egenart,
den blinda lydnaden och soldaternas
utnyttjande dess fara. Förgäves har
svenska frälsningsarmen
sökt störta armén på grund av dessa
brister.
Även metodister och
baptister * ha anglosachsiskt ursprung
oeh bära alltjämt färg därav. Deras
allmänna läggning tycks ej alltför
mycket skilja sig från den ojämförligt
starkaste frireligiösa riktningens,
svenska missionsf
örbun-d e t s, dock synas de vara besjälade
av en något friare och friskare anda;
inom varje riktning, även den
sistnämnda, finns för övrigt en höger och
en vänster, ehuru en vänster, som
tvivlar på någon av sektens religiösa läror,
alltid sitter trångt, om den ej genast
utstötes.
En frireligiös riktning framgår alltid
av en religiös ”väckelse”. Därav
följer att dess anhängare i genomsnitt
äro mer gripna av sin tro och mer
samlas ikring den än statskyrkans
medlemmar. En väckelse vill ju
gärna mattas med åren, men så länge
samfundet kräver direkta ekonomiska
offer för sitt fortbestånd, kräver det
ock en offervilligare tro av
medlemmarna. Också utmärkes den
frireligiösa kristendomen mera
genomgående av troskraft och allvar än den
stats-kyrkliga. Men dels själva trosivern,
dels kravet på enhet i tro oeh hand-
* Då övriga sekter i allmänhet endast
räkna ett mindre antal anhängare oeh alltså
ieke spela någon större roll i fråga om den
allmänna frikyrkliga andan, ha de ej här
upptagits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
