Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ringa antal sekteriskt kristna. Man
klagar på sina håll, att dessa icke äro
så övertygade partimedlemmar som
andra, och nog har litet var
uppmärksammat någon religiös, vilkens
socialdemokratiska nit förefallit väl färskt.
Dock måste det skarpt hävdas, att det
finns icke få ärligt frireligiöse, som
samtidigt äro fullgoda
socialdemokrater.
# *
*
Inom de statskyrkliga riktningarna
må vi först urskilja e va 11 g e 1 i s k a
fosterlandsstiftelsen, en
urkonservativ riktning, som nyligen
velat bannlysa förkätteri prof.Kolmodin,
denna personligt aktningsvärda- parodi
på en modern religionsvetenskapsman.
Fosterlandsstiftelsen är övervägande
en lekmannarörelse av folkligt
pietistisk färg. När svenska
missionsförbundet bröt sig ut ur densamma
närmast på grund av Waldenströms
kät-teri i försoningsläran, stod stiftelsen
såsom rättrogenhetens och
kyrklighetens värn i skarp stridsställning mot
upprorsmännen. Den låg emellertid
avgjort under. Nu har det skiljande
mellan dessa båda rörelser trängts
tillbaka för det enande i kampen mot den
nyare teologin. Man må dock minnas,
att det är fosterlandsstiftelsens 1 e
k-m a n n a predikanter som rest stormen
mot Kolmodin, och att stiftelsen i det
hela skulle trivas lika bra i en fri- som
i en statskyrka.
Lika konservativ är en annan
riktning, som erbjuder märkliga både
likheter och olikheter med
frireligiositeten, den Schartau an s k a. Som
bekant är denna begränsad till en viss
del av vårt land, Västkusten. Dess
a och 0 är kyrka och prästerskap.
Liksom de frireligiösa lägger den stark
vikt vid yttre handlingar, fast här
kyrkliga handlingar, är högst
ofördragsam i fråga om läran samt håller
en utmärkt ordning på menigheten.
Däremot älska schartauanerna ieke
vädjande till känslan utan tvärtom en
noggrant, ja småaktigt förståndsmäs-
sig predikan med uppdelningar i
oändlighet. Vidare äro de ingalunda
pie-tister, d. v. s. de fordra ej någon
genomförd försakelse av vissa världsliga
ting, såsom kroppsliga oeh andliga
njutningsmedel. Tvärtom äro ju
schartauanska präster kända för sina
obehärskade utfall mot den
absolutistiska nykterhetsrörelsen. Politiskt
sett äro de högkonservativa i en grad
de frireligiöse aldrig torde kunna
uppnå.
Att en statskyrka efter en
schartau-ansk läggning är sämre än en frikyrka,
lär ingen frisinnad man bestrida. En
högkyrklig riktning, olika formad,
men föga upplystare än den
’Schartauanska, finns också på närmare håll,
t. ex. i Småland, och det är denna
riktning, som på sistone börjat ingå
förbund med den frikyrkliga högern. I
det hela kan det dock sägas, att de
statskyrkligt sinnade lekmännen ha
mindre religiös trosiver, därför oek
större religiös fördragsamhet än
sekteristerna. Särskilt gäller detta om de
bildade klassernas yngre årsgrupper,
så vitt dessa ännu äro
statskyrkovän-liga.
Den bland dessa mest framträdande
riktningen, religiöst som politiskt, är
u n g höge r n, en trots sin
bondekurtis ren överklassrörelse. Man kan
inom den skönja två flyglar, av vilka
den ena, med utgångspunkt från
Hjär-neska skolan i Uppsala, stått under
stark engelsk påverkan, den andra,
med Göteborg som ursprungsort,
bröstar sig över sin rena tyskhet.
Gemensamt för båda är överlägsenheten
gentemot utvecklingsfilosofi och — så långt
det går i dessa tider — demokrati,
samt ivern för en stark statsmakt
(helst kungamakt!), som icke minst
skall ingripa på det andliga området
till religionens förkovran och skydd.
Teoretiskt erkänna de även
statsmaktens rätt på det sociala området,
till-lämpa också sin lära mot arbetarna,
men hysa en ingrodd motvilja mot de
partier, som praktiskt tillämpa läran
mot storkapitalet. Inom den engelskt
påverkade riktningen finns tydligen
det största intresset för verkliga so-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
