Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ciala reformer, liksom man där vid
sidan av renodlade typer finner
ung-högerns mest kunniga ocli klartänkta
män, vilka ock i regeln försmå den
offentliga religiösa stämpeln.
Den andra flygeln synes åter vara
fullt ense med de frireligiöse, att
människorna politiskt såväl som
intellektuellt måste indelas i (rättroget)
religiösa och fritänkare. I uppfattningen
om vad den rätta religionen är, skilja
de sig dock skarpt från de sekteriska
trosfränderna. De frireligiösas läror
äro ofta dogmatiska, men klara och
bestämda; unghögerns äro modernt
färgade, men ytterst svåra att få
grepp på. Den anser de gamla
tros-tankarna vetenskapligt ohållbara, men
fordrar dock i vetenskapens namn, att
de om än omtolkade skola bevaras.
De sia samhällets fall, 0111 ej den
kristna moralen bevaras, men tillämpa
själva en helt annan moral — enligt
un-dertecknads mening, ty själva anse de
möjligen sitt brakande ovett på
demokrater och fritänkare som en
efter-bildning av Jesus’ angrepp på
fariséerna och sitt yverborna självberöm
som en motsvarighet mot Jesus’
självmedvetande. De anklaga i domstol
dem, som ej tro på svenska
statskyrkan, men undvika, så vitt min
kännedom räcker, själva samvetsgrant att
deltaga i det kyrkliga
församlingslivet.
I närmare samband med unghögern
än med någon annan
lekmannarikt-ning står teologernas
frisinnade grup p. Även den vill icke
gärna höra talas 0111 satsen: religionen
privatsak; även den vill ha statsskvdd
för kristendomen, åtminstone i form
av straff för hädelse. Den för sitt
teologiska frisinne bekanta
Lundafa-kultetens unga kraft, prof.
Pfannen-still. försvarade exempelvis innebörden
i hr Risbergs interpellation 0111 Gula
faran. Den fond för modern
religions-forskning, som närmast till
prästerskapets frommä stiftats i Olaus Petris,
reformatorns, namn, användes främst
till — dyrt betald — förkunnelse av
ungliögerns tyska oeh svenska
lärofäder, Eucken oeh Vitalis Norström.
Politiskt äro nyteologerna i det hela
måttligt frisinnade. Dock råder
mellan dem ocli unghögern en skillnad så
till vida, som de inom sin prästerliga
omgivning nödgas ta stridsställning
mot höger, medan unghögern såsom en
liögersinnad lekmannarörelse har sina
fiender till vänster. Den större
fördragsamheten mot demokratin finns
avgjort hos teologerna.* Framför allt
må än en gång erinras, att
nyteologerna kraftigt främjat den nutida
religionsforskningen och även sökt göra
dess resultat bekanta. De lia därvid
röjt ej blott flit och religiöst intresse,
utan oek verkligt vetenskaplig anda.
När jag här talat 0111 måttligt
frisinnade teologer, har jag alltid
undantagit dem, som politiskt-socialt tagit
steget fullt ut och helt slutit sig till
den radikala demokratin. Sådana
finnas, men hur många tiotal? Jag
tänker de måste räknas i enheter.
En huvudanklagelse mot de
frireligiöses predikanter är deras p r e d
i-k 0 s ä 11. Säkerligen kan detta ofta
— icke alltid —- karaktäriseras som
svammel utan logik, reda. saklighet
och självkritik. Säkerligen är detta
predikande en kulturfara, som starkt
bidragit till att tankeförmågan och
framförallt smaken, stilkänslan är så
klen bland vårt folk. Vi må erkänna,
att denna fara hotar vid all agitation,
även den politiska, även den
socialdemokrati s k a, men dess
makt är störst på det religiösa
området. Statskyrkans predikningar stå i
allmänhet långt högre i reda och
städad ton. långt lägre i kraft att ta
åhörarna med sig. Även de lida dock
oftast av all predikans grundfel: såsom
förkunnare av gudomlig sanning
drives predikanten att anta en
uppskruvad högtidlig ton oeh att frita sig från
bevisskyldighet, när han påstår och
dömer. För övrigt kan mer än en
omtyckt statskyrkopredikant. han må
vara gammal- eller nvteolog. göra sig
skyldig till otroliga smaklösheter. Nå.
* Biskop Eklund, eljes ungliögertypen i
dess klaraste form, kan naturligtvis ieke
räknas som frisinnad teolog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>