Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ren avslog efter rätt mycken tvekan
— vilken även sträckte sig till den
socialdemokratiska gruppffh — detta
krav. Däri gjorde den rätt. Så länge
kyrkan vidhåller sin tvångsmakt på
andra områden, får demokratin ej
släppa ett enda maktmedel. Men när
kyrkans tvångsmakt är helt borta, då
böra naturligtvis prästerna få full
samvetsfrihet på detta liksom på alla
andra områden.
När kyrkostämmans, kyrkorådets
och domkapitlets befogenhet
inskränkts till inre kyrkliga frågor,
kunna dessa myndigheter med bättre rätt
än nu förbehållas endast statskyrkans
medlemmar; detsamma gäller valrätt
och valbarhet till kyrkomötet, sedan
dess vetorätt undergått en liknande
inskränkning. ’Om kyrkomötet avstår
från vetorätten i ting. som röra
statens förhållande till kyrkan, bör det
t. o. m. kunna få veto mot sitt eget
upphävande. Vissa gränsområden
fordra särskilda bestämmelser. Vid
präst-val t. ex. ha strängt taget endast
statskyrkans medlemmar intresse av
prästens duglighet som själasörjare, men
alla socknens invånare och även
staten ha intresse av hans duglighet som
ämbetsman. Intressestriden torde
kunna lösas, exempelvis genom
fullföljande av den väg. som inslagits i den vid
årets riksdag antagna prästvallagen,
nämligen så att rösträtt liksom hittills
endast tillerkännes statskyrkans
medlemmar, men — därest prästen även
har borgerliga sysslor — regeringen i
sista hand får avgörandet vid valet.
Likaså måste statsmyndighetens
uppsikt över den åt kyrkan upplåtna
egendomen (kyrkobyggnader, prästgårdar
o. d.) noga hävdas gentemot de
kyrkliga myndigheterna.
Återstår då frågan: kommer
kyrkan att underkasta sig denna
ordning, som ställer hennes
lagstiftning. förvaltning och egendom under
statsmaktens herravälde och uppsikt
på ungefär samma sätt som nu, medan
den gör slat på hennes tvångsmakt?
Naturligtvis kommer hon att
upphäva stort gny. Men finner hon, att
hennes basunstötar ej längre fälla
några murar, så kan hon väl finna det
med sin fördel förenligt att sluta fred
med hedningarna. Hon kommer ju i
alla fall att bevara — och värdet
därav känner hon mycket väl — den
ordning. den fasthet och det anseende en
svensk statsinrättning äger.
Ställningen som statsavlönade sockenskrivare
ger prästerna ekonomisk trygghet
samt en vida mer oberoende ställning
gentemot församlingen, än de
frireligiöses predikanter åtnjuta.
Men antaget att hon vägrar
godkänna denna ordning och önskar upplösa
förbindelsen med staten, ieke skall
socialdemokratin vägra kyrkan att
hjälpa den förverkliga sitt program.
För att upplösningen skall godkännas
måste dock socialdemokraterna sätta
till bestämt villkor, att kyrkan ej får
bli stor enskild jordägare och ej
heller som frikyrka får äganderätt till de
fonder, vilkas avkastning hon såsom
ett statens organ åtnjutit.
För visso skall socialdemokratin på
kyrkans egendom tillämpa samma
humana indragningsformer, som den,
enligt sina främste män. skall allestädes
använda. För visso skall den tillåta
kyrkan att liksom andra fria
föreningar med ideellt syfte ■— ekonomiskt
organiserad som ett kooperativt
samfund under offentlig kontroll — samla
oeh förvalta de penningmedel, hon för
sin verksamhet behöver. Men att
undandraga det allmänna och det
produktiva arbetet stora jordvidder eller
kapital, det kan varken hon eller
någon annan få lov till. Begär kyrkan
upplösning av bandet, står naturligt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
