Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppnå någon fördel i kompensation.
Med kallt lugn lät denna fackliga
ledning de otåligas harm gå ut
över sig, trygg i medvetandet att
dess taktik att ieke låta locka sig till
strid bara för att motståndaren
utmanade var under de givna
förhållandena den enda riktiga. Men på samma
gång hade den fullt klart för sig att
det fanns en gräns, över vilken
eftergifterna icke kunde få gå, och atf
försök till verkligt ingripande
försämringar i arbetarnas levnadsställning
måste mötas med oryggligt nej, därest
icke hela vinsten av den fackliga
rörelsens frammarsch skulle vara med ett
slag satt på spel.
Så fick Sverges hela arbetarklass
under det år som gick från juli 1908
till juli 1909 en åskådningskurs om
ställningen, som icke kunnat tänkas
mer klargörande. Arbetarledningen
sökte påtagligt hålla fred, icke till
varje pris, som belackarna ropade,
men till varje antagligt och hederligt
pris. Från arbetsgivaresidan
svängdes däremot alltjämt på nytt
mass-lockoutens klubba, och alltid med
’ J»
samma hot: se här vårt ultimatum,
godkänn, eljes slå vi till, mot er som
vi tvista med och mot edra kamrater,
så långt det behövs tills ni alla bli
möra!
Arbetarklassen såg och lärde. Där
hamrade lockoutens män själva in i
dess medvetande att de ämnade gå till
storms mot själva
fackföreningsrörelsens grundvalar, att syftet med deras
taktik alldeles påtagligt var att
förstöra arbetarnas
medbestämmanderätt om arbetsvillkoren. Och där
växte följaktligen månad för månad i
stigande harm den stämning fram, ur
vilken storstrejksbeslutet steg som det
naturliga, det enda tänkbara svaret på
masslockouten, när den en dag skulle
komma.
Landsorganisationen hyste för sin
del ännu i juni hopp om att undgå
anfallet. Man tyckte sig ha vält undan
den sista farliga stenen och rustade
sig till kongressen, där förslag skulle
fram om den ökade centralisation,
som arbetsgivareföreningarnas
framträdande och hela byggnad gjorde
tvingande nödvändig, ävensom om
skapande av en reservfond på
exempelvis 5 miljoner kr.
Då samlar ”Sv.
Arbetsgivareföreningen” ihop alla befintliga smärre
konflikter till en bukett, som Herman
Lindqvist sade en gång, och
presenterar Landsorganisationen under nytt
lockouthot, ännu vida mer
hänsynslöst än förut. Det förhandlas igen,
men de försämringar som krävas äro
för svåra. Arbetarna vid Skutskär
bjödo t. ex. själva en nedsättning på
dels 2, dels 5 procent; Stora
Kopparbergs bergslag, som inhöstat
oräknade miljoner, sade nej, det fordrades
vida större avdrag. Vid Utansjö
krävdes lönenedsättningar av 125 ända
upp till 400 kr. pr år, vid ”Göta” med
10 å 20 procent på ackordslönerna.
Det framgick f. ö. av de
undersökningar, som i dessa ting senare gjordes
av ”Frankfurter Zeitungs”
korrespondent, att från ledande håll inom
cellulosaindustrin erkändes att det
kunde gälla 18 procents
löneavdrag. I skrädderibransclien
förekom-mo lönenedsättningar t. ex. med 4 och
G kr. på veckolöner. O. s. v. Och
t. o. m. förlikningsmannens förslag,
framlagda under trycket av den r
e-danproklamerade stora
lockoututvidgningen den 26 juli och som
med hänsyn till hela ställningen höllo
sig betänkligt nära vad arbetsgi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
