Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åter allt tydligare.
XJtliålliglie-t e n, den beundransvärda segliet, som
åstadkom det fenomenala att efter en
månadslång kamp, fortfarande 250,000
av de första 300,000 stodo i obrutna
linjer, den är lärd ocli prövad i de
fackliga stridernas skola. Det är ett
komplett nytt moment som därmed förts in
i klasskampens stora fältslag, ett
moment som ensamt det fullt
motiverar den respektfulla uppmärksamhet
de svenska arbetarnas långa
jätte-lcamp väckt i hela världen.
”Samhället i fara!”
Knappt hade
storstrejksproklamatio-nen gått ut den 26 juli som svar på
jättelockouten förr än från
arbetsgivarnas pressorgan parollen gavs: ’
’arbetsgivarna kämpa part mot part,
arbetarna gå löst mot själva
samhäl-1 e t. Upp till lijälp för det hotade
samhället! ’ ’ Och talrika liberala blad,
”G. H. T.” bland de främsta, skyndade
att blåsa i samma horn.
Redan dessa dagar, innan ännu ett
enda avtal brutits, innan en droskhäst
fått semester eller en enda
tidningssät-tare lämnat maskinen, begynte den
sammansvetsning till ett kompakt
borgerligt bloek, som arbetarna sedan
under stridens gång så grundligt fingo
erfara. Arbetsgivareföreningen oeh
dess masslockout kröp så tyst undan i
skuggan i de borgerliga spalterna. Allt
var storstrejk och ledarnas tyranni och
arbetarnas fräcka hänsynslöshet, som
måsté grundligt kväsas.
Behöver det tilläggas att all den
oklarhet, som kan rymmas bakom det
allmänna ordet ”storstrejk” — detta
ord som omfattar så himmelsvitt olika
ting: försvars- och anfallsstrider,
fredliga demonstrationer och revolutionära
resningar, fackliga och politiska
konflikter och sådana av blandad art,
anarkistiska drömmar att vända upp
och ned på samhället — på det
kraftigaste utnyttjades för att skrämma och
förvirra? Detta lät sig desto lättare
göra som den borgerliga pressens
flesta skribenter tumlade om med
storstrejkens sociala allvarsfrågor
suveränt ostörda av all sakkunskap. Det
slogs genast fast att när den svenska
socialdemokratin kraftigt bekämpat
anarkismens generalstrejksillusioner,
men nu stod solidarisk med
fackföre-ningsvärlden i dess påtvungna väldiga
försvarskamp, så betydde detta att
”den evolutionära, parlamentariska
socialdemokratin gjort bankrutt”. —
Med samma rätt kunde man smäda
förkämpar för fred och skiljedom om de
värja sitt land, ifall det brutalt
överfallits av en erövrare.
Vilken nästan cynisk klassegoism
döljer sig icke bakom allt detta
salvelsefulla tal om hur storstrejken, men
för själ och pina icke lockouten, var
riktad mot ”samhället”. Vad
storstrejken i verkligheten var
riktad mot är ovan utförligt belyst. Om
båda stridsfonnerna gäller att de
måste hårt träffa väldiga grupper inom
samhället, som icke haft någon lott
eller del i konflikternas uppkomst, alltså
”saklös tredje man”, för att använda
det gamla Iiedinska ordet.
Men vill samhället då inskrida och
avstyra sådana stridsformer, så fordrar
väl enkel logik och rättskänsla att man
först vänder sig mot detta ondas rot
och ursprung, mot själva systemet
att vidga striderna, sådant det
hos oss införts i stor skala av Sv.
Arbetsgivareföreningen. Ända från
storstrejkens början har den som skriver
detta i en rad föredrag pekat på att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
