Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en väl avvägd anti-trust-lagstiftning i
denna riktning, f. n. synes kunna fylla
lios oss ett verkligt behov. Men alla
”samhällets” talemän ha försiktigt
gått förbi, ty sådant vore ju att binda
själva samhällets pelare, storindustrins
och storlockoutens chefer, och det kan
inte gå an. Tänk däremot om
arbetarna hade börjat denna slags dans
och systematiskt vidgat konflikter
genom undan för undan väsande
sympatistrejker ! D å hade det minsann
varit en låt i hela den borgerliga pressen
om upprörande oeh samhällsfientliga
stridsmetoder — men när lockoutens
män anlita dem, då vilar ”samhället”
tyst och stilla i skrivbordslådan ...
Inte hjälper det heller att åberopa
för storstrejkens värre
samhällsfient-lighet än jättelockouten att den
senare dock nu haft mindre omfattning.
Detta är nämligen ingen
arbetsgivarnas förtjänst, utan beror helt enkelt
av att f. n. arbetarnas solidaritet
spänner över ett större fält än
arbetsgivarnas organisation ännu hunnit belägga.
I realiteten skulle redan denna gång
den utvidgade lockouten ha
ekonomiskt drabbat ”samhället”, som man
så ömmar för, på alldeles samma
.sätt som nu storstrejken gjorde.
Dock, det återstår det stora
huvudargumentet. Lockouten skulle aldrig
lia riktat sig mot ”samhällets vitala
funktioner”, men det gjorde
arbetarnas storstrejk. Därför är den
en-.sam verkligt samliällsfientlig.
Hur tydligt framträder icke just på
■denna punkt sanningen av vad redan
Lassalle skrev om den ”löjligt ringa
handfull människor”, som är med
•överallt och förfogar över alla
”appa-Tater för tillverkning av allmän
opinion” oeh därför själv tycker och
förmår andra att tro att d e n är ’ Värl-
den”! Men under den röra sig de
namnlösa miljoner, som skapa
förutsättningarna för all kultur och göra
samhällets existens möjlig. Dem
glömmer man.
Om dessa namnlösa kastas ut från
sitt arbete i 10,000-tal och
100,000-tal, om man med särskilt
raffinemang plockar fram att gå främst
i svälten de underbetalda,
undernärda arbeterskorna i den grovt
tullskyddade testilindustrin, det rör
inte detta samhälles ”vitala”
intressen. Men om droskor inte köra, om
en spårvägslinje är stängd, om en
tidning inte kominer ut som vanligt, då
störes borgarklassen i sin
bekvämlighet och alltså är
”samhället” i fara! Så mäter överklassen
med olika mått. Lugn som om den
läste om händelser hos antipoderna,
inhämtar den vid morgonkaffet i sin
tidning hur hela den knappa
esisten-sen upprives för massor av
samhällsmedlemmar ■—■ det är intet att tala om,
det är ”part mot part”. Men
inkräktar striden på vårt livs vanliga gång
— de fräcka skola få lära vad det
kostar att ”anfalla samhället ”!-
Samhället är, ur olika synpunkter,
produktionsmekanism och
rättsinstitut. Även de som för själ och pina ej
vilja erkänna någon ”materialistisk”
historieförklaring, lära få svårt att
bestrida att den förra uppgiften är
grundväsentlig och ofrånkomlig, om
samhället över huvud skall bestå. Men
just mot denna samhällets grundval i
egentligaste mening riktar sig
mass-loekoutens momentana förlamning på
identiskt samma sätt samt principiellt
i samma omfång som när storstrejken
stannar hjulen. Yad hjälper det sedan
att stoltserande peka på att
massloc-koutens män, i sitt eget intresse, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
