Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oväntat sega motstånd, liade nu den
känsligaste reflex i en regering, vars
ledande män ju också genom så intima
band sammanhängde med den
storindustriella arbetsgivarekretsen. Om
reflexen i rättsskipningen har man ju ej
ens rätt att tala, fast åtalen voro legio
och drakoniska domar, gubevars
absolut höjda över all klassjustits, föllo
slag i slag.
Inom arbetsgivarelägret blevo
emellertid under stridens fortgång de
stämmor allt mera förhärskande, som
strävade till att fullständigt bryta arbetarnas
medbestämmanderätt och på
trustväl-dets grund faktiskt återställa det
gamla ’”patriarkaliska ” enväldet, låt
vara att vissa former av
konstitutio-nalism kunde bibehållas — som med
andra ord fordrade lockout-takt
i-kens fullständiga seger. Men
detta innebar att medling ej fick ske,
så länge arbetarna stodo med obrutna
krafter, och följaktligen finna vi nu
att samma regering, som givit den 2
aug. hr Cederborg medlingsuppdrag,
tre veckor senare ej ville höra talas
om någon medling!
Därmed hade hrr Lindman och
Ha-milton tagit det steg, som först
markerar deras riktiga plats i historien
om våra svenska klass-strider. Ty att
en högerregering går i spetsen för ett
borgerligt samlingsblock, om ett
sådant i en viss situation bildas mot
arbetarna, är självfallet, hur mycket det
än strider mot festfrasen om ”över
partierna”. Men här gick man längre,
offrade även de allmänna borgerliga
intressen, som krävde slut på det
la.ndsfördärvliga sociala kriget, för
att lyda oeh tjäna blott en klick
storkapitalister. ”Samhället”, som från
början gjorts till ett med
borgarklassens intressen och bekvämlighet, hade
nu ytterligare krympt ihop till att
egentligen sammanfalla med Sv.
Arbetsgivareföreningen, och på samma
gång sjönk regeringen från ledande
uttryck för statsmakten till en ödmjuk
tjänare åt de mäktiga industrichefer,
som föreskrevo vad den borde göra
och vad som icke var tillåtet. Adolf
Iledins fax-hågor hade besannats:
Sverges rike styrdes av de allierade
stormännen i ett antal
bolagsfur-stendömen.
Att dessa nu ville arbetarnas
krossande och icke medling blev
klart den ’27 aug., då regeringen lät
meddela sitt beslut, att ”gjorda
framställningar om medling icke böra
föranleda till någon åtgärd”. Samma
dag bekantgjordes den tredje
räkningen, visande att storstrejkens
omfattning fortfarande var praktiskt sett
oförändrad, i det 9 2 procent av
de stridande alltjämt höllo ut.
Med detta så bryskt snäva nej till
fredsförhoppningarna hos även en
växande borgerlig opinion hade
emellertid greve Hamilton grävt en grop
åt sig själv. Det blev forskningar
efter vilka fredsförslag som avvisats,
och då måste även den Cederborgska
skrivelsen till sist fram i dagen —
man minns hur den i början gömdes
bakom ett frammumlat ord av greve
Hamiltons expeditionschef, även han
en hr v. Sydow *. I harmen över detta
hänsynslösa undanknuffande av
regeringens egen officiella förlikningsman
vågade t. o. m. ”D. N.” använda
brännstämpeln ”lockoutens re-
* Det blir visst bäst att göra med herrarna
Syciow som med preussiska generaler av
samma namn, numrera dem.
Arbetsgivareföreningens direktör blir självskrivet Sydow I,
statsrådet bör väl komma efter som Sydow II,
expeditionschefen blir Sydow. III o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
