Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
per i ännu långt högre grad än
ändå nu tyvärr blev fallet, dels på
grund av pressens upphetsningsarbete,
dels i följd av den svenska
genom-snittsborgarens ganska enastående
brist på socialpolitiskt intresse och
vetande.
De medlingsförsök, som nu
gjordes, voro för sena, för svaga och för
vankelmodigt fullföljda, det framgår
förvisso. Men då vi konstatera detta,
låt oss än mindre glömma att lägga
på första kammarens och b
o-iagsväldets regering, som i
partisyfte ville krossa arbetarna, dess
d ry g a s t e del av ansvaret för att
medlingen, som kunnat bli en
antaglig uppgörelse efter storstrejken,
nu blev resultatlös. ’Faktiskt blev ju
denna s. k. ”förhandlingsordning”,
som Arbetsgivareföreningen, icke
för-likningsmännen krävde och som greve
Hamilton nog icke utan avsikt sköt
fram, det oöverstigliga hinder varpå
förhandlingarna strandade. Låt oss då
icke göra dessa våra värsta fiender den
enorma tjänsten att framställa dem
som de naturliga och självskrivna
representanterna för hela den
borgerliga världen gent emot arbetarklassen!
Överallt har man sett, att Sverges
arbetare haft emot sig en
ekono-m i s k lågkonjunktur — men de voro
ju de anfallna och hade intet val om
tidpunkten, sedan dock från den
fackliga ledningens sida jättelockouten
undvikits i över ett års tid.
Långt mindre än det förtjänat har
man däremot beaktat att de på
samma gång haft att möta även en pol i-
t i s k lågkonjunktur. Just
storstrejkens senare skede och dess avslutning
visar dock med slående klarhet, att det
verkligen skulle ha betytt m y c k e t,
0111 det funnits bara en smula god vilja
till medling mellan de kämpande
samhällsgrupperna hos statsmaktens
främsta representanter. Nu fanns där,
som vi sett, ingen sådan god vilja.
Den andra erinringen skall jag
tilllåta mig göra med dessa ord ur ett
privatbrev från Karl Kautsky, skrivet
redan den 14 aug. Efter några
allmänna anmärkningar 0111
möjligheterna för en hel eller halv seger, tillägger
lian:
”Men till och med ett uppenbart
nederlag skulle icke göra stridens offer
gagnlösa. Det finns situationer, i vilka
man måste taga på sig faran och t. 0. m.
sannolikheten av ett nederlag, därför
att ett tillbakavikande utan strid
skulle vara det värsta nederlag, ty det
vore det skymfligaste. Däremot kan
ett materiellt nederlag alltid bli en
moralisk triumf och en Pyrrhus-seger
för motståndaren. I den meningen ha
Ni svenskar redan segrat och givit
den proletariska klasskampen i alla
länder en kraftig stöt framåt.”
Det omdömet står lika fast även efter
den väldiga kampens senaste skede.
En Pyrrhus-seger skall, hända vad som
hända vill, lockoutherrarnas tillfälliga
övertag visa sig vara.
H j. Branting.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
