Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Storstrejken och svenska folkhushåll=
ningen.
För TIDEN av OTTO JÄRTE.
Hur mycket sommarens fackliga
jättekonflikt kostat S ver ges näringsliv,
därom kan man först fram på våren
1911 få en klar föreställning, då en
systematisk och detaljerad
närings-och liandelsstatistisk översikt av detta
år föreligger. Det är dock möjligt att
dessförinnan en officiell utredning
över storstrejken och dess
nationalekonomiska verkningar kan hinna att
ge ett svar. Fastän stridens följder
för landets näringar självklart inte
inskränka sig till endast den tid,
striden själv varade, utan komma att visa
sig även mycket långt efteråt, har det
sitt intresse att närmare studera i vad
mån den kritiska augusti månad med
avseende på en del ekonomiska
förhållanden avvikit från det normala.
Möjlighet till sådan jämförelse
förefinnes för bankväsendets och
utrikeshandelns del. I Posttidningen
offentliggör nämligen
generaltullstyrelsen ett månadssammandrag över rikets
import och export, jämförda med de
sista föregående fyra åren, räknade fr.
1 jan.; därsammastädes publicerar
också finansdepartementets bankbyrå
ett sammandrag av Riksbankens, de
solidariska bankbolagens och
bankaktiebolagens ställning vid varje
månadsskifte —• vi förbehålla oss att
återkomma härtill. Vidare finnes statistik nyss
tillgänglig över nedgången i statens
och de enskilda järnvägarnas
inkomster av gods- och persontrafik, men ieke
ännu motsvarande siffror från post,
telegraf och telefon, vilka varit ägnade
att fullständiga bilden av svenska
folk-hushållningen under
storstrejksmåna-den.
Till jämförelse har här tagits augusti
månad under föregående år, vilken ju
inte i något avseende var någon
rekordmånad. Det var ju mitt i
depres-sionsperioden. Om därför siffrorna
för augusti i år skarpt avvika från
fjolårets, så illustrerar det ännu mera
den förras abnorma karaktär.
* #
*
Vad då först utrikeshandeln
beträffar, visa siffrorna för export och
import kolossala rubbningar. Av de
förnämsta stapelvarorna utfördes
följande kvantiteter och värden:
Utförsel. Varuslag. Aug. 190S Aug. 1909
T r ä v a r o r, oarbetade,
kbm................... 664,100 395,560
Snickeriarbeten,
kronor ............... 518,000 418,000
Trämassa, alla slag,
ton .................. 49,494 28,151
Papp o c li papper,
•ton ................. 14,182 5,806
Järimal m, ton ....... 502,859 250,156
Järn och stål, ton... 25,686 16,458
Maskiner, alla slag,
kronor ............... 1,509,000 1,021,000
Instrument, alla slag,
kronor ............... 148,000 109,000
Sten, kronor ......... 1,130,000 541,000
Cement, ton .......... 7,227 7,586
Glas, ton ............ 954 254
H u d a r o c h skinn,
ton .................. 538 529
Natursmör, ton ....... 1,501 1,680
Margarin, ton ........ 20 2
Kött, alla slag, kg. ... 79,000 100,000
Tändstickor, ton ... 1,839 1,818
Ovanstående varuslag äro icke
identiska med tulltaxans positioner, vilka
gå mer i detalj. För att undvika läng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
