Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tens upphöjelse i höga byråkratin
liade att betyda.
Förklaringen till karriären var ju
lätt att finna. ”Säg mig din släkt oeh
dina förbindelser, och jag skall säga
-dig, hur du skall avancera”,
den.sat-.sen gäller allt mandarinväsen. Hr
Lindman är svärson till Robert
Almström på Rörstrand, vare det nog
sagt. Som bolagsväldets
förtroendeman presiderade han också efter en
tid i statsrådet. Yar det inte också
-ett tidens tecken att till
kabinettsher-rar vid kung Gustafs nya hov kallades
för första gången två stora
industri-idkare ocli arbetsgivare, disponenterna
Hay och Herlenius ? Om någon av
■dessa herrar tillhörde kungliga
uppvaktningen under storstrejksmånaden,
:så förstår man lätt effekten.
Det stora politiska problemet blir
.att nr dessa inre klasstrider få fram
en stark och auktoritativ
statsvil-j a, vilken är nödvändig, om man vill
framåtskridande oeh reformer inom
■ett nationellt avgränsat samhälle. Men
med nuvarande ekonomiska
produktionsförhållanden måste
statsmakten baseras på folkets breda lager för
att fylla sin uppgift. Då först kan
staten bli stark. Stödd endast på de
besittandes smala skikt, är staten, trots
all yttre maktfullkomlighet, i
grunden svag och illa balanserad.
Dessutom är det blott rättvist att
de små och svaga i samhället i
politisk makt få åtminstone en m o
t-vikt till det sociala övertag av i det
enskilda livet långt mer ingripande
betydelse, som de besittande utan vidare
.äga genom sina rikedomar. Så länge
vi leva i en penning- och
byteshushållning, är guldet i vardagslag
allsmäk-tigt. Då är det inte för mycket att
den av alla streck och garantier
ohämmade folkflertalets vilja blir lika
alls-mäktig i det offentliga. Ju mindre
antal maktägande, dess större
mutmöj-ligheter, och tvärtom.
Men ett sådant sakernas tillstånd
kan först den fullt genomförda d
e-mokratiska parlamentaris-m e n realisera. Det är också för denna
som Englands liberaler i förbund med
dess arbetareparti nu kämpa. Där
användes den parlamentariska
demokra-kratins skarpaste vapen: makten över
statens pung, till att inskränka en del
monopolisters brandskattning av det
arbetande folket. I ett annat
demokratiskt land däremot, Förenta staterna
har kapitalet genom valmassornas
amerikanska säregenhet ännu så
länge den politiska maskinen helt i
sin hand.
Säkert är emellertid att hade vi i
Sverge haft en regering av
ungefärligen samma art som den nuvarande
engelska, skulle storstrejken aldrig
ha kom m i t. I England ha
Lloyd-George och Winston Churchill genom
energiskt och sakkunnigt ingripande
flera gånger besvurit lika svåra
stormar på arbetsmarknaden. I en uppsats
om storstrejken och svenska
folkhushållningen, var det därför inte ur
vägen att erinra om det politiska
sambandet mellan de stora förluster,
jättestriden onekligen orsakat landet, och
den nu sittande
arbetsgivare-regeringen.
Tiden, n:r 9 1909
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
