Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Generalstrejken i Sverge ”
Ur i>März*. - Av d:r RUDOLF BREITSCHEID.
I partipressen har redan omnämnts
att i ”März”, den stora av Björnsons
måg Albert Langen grundade
sydtyska tidskriften, nyss offentliggjorts
en studie över den svenska
storstrejken av den tyske liberalen dr R.
Breitscheid. Då denna artikel
visar vilken syn på tingen en
opartisk, frisinnad åskådare måst få av
det drama han sett upprullas och noga
följt, ger den på samma gång, utan
att avse det, en tyst, men dräpande
kritik av hållningen hos förf:s
politiska meningsfränder i Sverge. Så
som Breitscheid skulle en liberalism
ha fattat sin ställning, som verkligen
velat vara på en gång
framstegs-vänlig och medlande. Nu veta
vi alla vilken ton mot arbetarna
särskilt den liberala pressen, med
endast enstaka undantag, slog an. Att
en del av partiet var bättre än sin
press må medgivas — nästa riksdag
skall emellertid dess hållning mot de
kommande klasslagsförslagen visa
hur långt detta erkännande kan gå.
Breitscheid skriver:
De diskussioner, som förts i pressen
och på socialdemokratiska
partikongresser om en generalstrejks
ändamålsenlighet och möjlighet ha ända
till den väldiga sociala kampen i
Sverge huvudsakligen inskränkt sig till
ett teoretiskt för och mot. Den
svenska arbetarklassen har gjort det
första praktiska försöket i verkligt
omfattande stil och därmed givit
anhängare och motståndare till mass-strej-
ken en real basis för sina
undersökningar.
De ”generalstrejker” som gått
förut, i Italien, Belgien, Frankrike,.
Holland, liksom 3-dagars-strejken 1902
i Sverge självt, äro på intet sätt
jämförbara med denna. De voro mer eller
mindre häftiga explosioner, mer eller
mindre improviserade försök att
genom att samla proletariatets
aktions-kraft på några få dagar övertyga
bourgeoisi och regering om dess makt
och styrka. Men de voro inga
systematiskt förberedda och systematiskt
genomförda fälttåg. Generalstrejker
voro de därtill mest blott till namnet,
ty de omfattade endast en bråkdel av
arbetareklassen och åtföljdes ofta av
företeelser, vilka visserligen en del
generalstrejksanhängare anse
självfallna, men som dock intet ha att skaffa
med idén att genom en tids isolering
av kapitalet tvinga
arbetsgivareklassen eller staten till eftergifter.
Det har yttrats olika meningar om
man verkligen kunnat tala om en
generalstrejk i Sverge, och den
internationella arbetsgivarepressen har från
början utmålat som ett ifiasko för
arbetarna. att icke arbetsvilan sträckte
sig till alla yrken i hela landet.
Faktiskt stodo ju nu icke alla hjul stilla.
Järnvägens, postens oeh telegrafens
arbetare och framför allt de 800,000
lantarbetarna* fortsatte med
obetydliga undantag sitt arbete. Och trafiken i
storstäderna med spårvägar, droskor
och automobiler lät sig uppehållas med
* Denna siffra, ehuru officiellt använd
under storstrejken, är absolut för hög, och
ändå ha tydligen samtliga jordägare
då räknats som ”lantarbetare”.
Hj. B—g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
