Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att liålla den, och jag anser att ett
sådant fall här förelegat. Typograferna
voro övertygade om att deras
ingripande skulle i hög grad tjäna arbetarnas
sak, vilken i betrakande av de syften
arbetsgivarna fullföljde obetingat
också var deras egen. I deras avtal fanns
icke den gynnsamma paragraf, som
tillät arbetsgivarna i övriga brancher
att bryta kollektivavtalen, och då
skaffade de sig, mot de skrivna
paragraferna, möjlighet att praktiskt ge
uttryck åt sina sympatier för sina
klassbröder. På effekten hade de
visserligen missräknat sig. Lättheten att
hantera en sättmaskin jämte
arbetsvillig-heten hos de stora tidningsföretagens
tekniska och journalistiska
tjänstemän sörjde för att allmänheten varken
behövde sakna nyheter eller
betraktelser av alla slag.
Delvis under intryck av detta
misslyckande kom så järnvägsmännens
avböjande att deltaga i strejken; och om
man också kan hänvisa på att ändå
långt över hundra tåg om dagen måst
inställas av brist på trafik, så innebar
detta beslut dock avgörandet att
arbetarna icke längre kunde tillkämpa sig
en egentlig seger. Detta framgår
också av krisens fortsatta förlopp; då
detta skrives (5 sept.) är den
visserligen icke slut. men går med stora steg
mot sin avslutning. Om nu den del av
de strejkande, som icke haft del i de
ursprungliga tvisterna, åter upptager
arbetet, så betyder detta att man icke
kunnat tvinga arbetsgivarna att
antaga de villkor, vilka uppställts från
de strejkande eller från utanför
stående.
Men det oaktat har det icke varit
något egentligt nederlag för
arbetarna. Ty motståndarna ha på intet sätt
nått sitt mål. att tillintetgöra
fackföreningarna. Proletariatets heroiska
uthållighet under fyra veckor var i och
för sig en seger, och hr von Sydows
organisation kommer att taga sig en
mycket allvarlig funderare innan den
förnyar ett så vågat experiment. För
träindustrien, vars lager voro över-
fyllda, kom visserligen arbetsvilan
mycket lägligt, och dess talemän
uppträdde därför också mest intransigent.
Men järnindustrien har lidit svåra
förluster; och vad man vunnit
uppväger icke dessa skador. Arbétarna gå
tillbaka i sitt arbete, men
fackföreningarna stå fasta, och i proletärernas
hjärtan har viljan till motstånd ökats,
motstånd mot en så kortsynt och
efterbliven bourgeoisi, som hittills endast
låtit avtvinga sig ett par mer än
torftiga socialpolitiska lagar. De tyckas
slagna för ögonblicket, men de skola
komma igen. och min tro är att vi stå
icke vid slutet, utan vid början av
mycket förbittrade klasstrider i
Sverge, under vilkas fortgång kanske en
gång tärningarna komma att rulla om
annat än om kronorna i de
storindustriellas kassakistor.
Detta är e n verkan av denna strejk.
En annan fråga är hur den kommer
att påverka arbetarklassen i utlandet.
Vi ha sett att under de första
veckorna man särskilt även i Tyskland
pekade på det svenska exemplet som ett
föredöme, och antagligt är att, trots
den utgång kampen fått,
generalstrejkens anhängare komma att med
förnyad iver göra propagande för sina
idéer. Säkert är att Ignaz Auers ord
om generalstrejk som generalvanvett
förlorat i kurs genom erfarenheterna
från Sverge, och man kommer att
nöd-gäs att bättre och utförligare motivera
en avvisande hållning. Att anbefalla
en offensivstrejk kommer visserligen
hädanefter liksom förut att vara rätt
svårt, ty positiva resultater nådde
män ju icke ens med de i och för sig
så goda organisatlonsförhållanden, som
förefunnos i Sverge. Men vapnets
betydelse för defensiv en har efter
min åsikt ökats, och den svenska
kampens förlopp och slut borde tjäna dem
till varning, som äro betänkta på
inskränkningar i arbetarklassens
rättigheter. ”Som sista medel, då intet
annat mer hjälper”, kan storstrejken nu
diskuteras mera på allvar än före den
4 augusti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
