Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förlustiga. Det var ej blott svenska
verkstadsindustrin, som på grund av
materialbrist måste inskränka driften
med 50 °/c eller vända sig till
utlandet. utan den engelska facktidskriften
”Iron Age” uppgav i början av
november att hela stålindustrin i
Shef-field — Englands Eskilstuna —
desorganiserades genom den svenska
järn-brukslockouten. Järnbruksförbundet
kunde ha anledning nog att ångra den
lättsinnighet. varmed det
proklamerade lockout på så svaga grunder,
som Munkforskonflikten. Men för
hr von Sydow var det naturligtvis
mycket kärkommet att få dessa
mäktiga intressen med i den ”bukett av
lockouter”, varmed
Landsorganisationen uppvaktades i juli.
Vi ha i det föregående utförligt
dröjt vid Svenska
Arbetsgivareföreningens ekonomi av det skälet, att
denna stora strid först på allvar lärt
oss känna
arbetsgivareorganisationernas styrka och svagheter i detta
avseende. Först nu har man fått klart
för sig. hur en
arbetsgivareorganisation av Sv. Arbetsgivareföreningens
betydelse finansiellt
funge-r a r under omfattande konflikter.
Sådana inblickar äro nyttiga för
framtiden. Till våra uttalanden här ovan
kommer det konfidentiella cirkulär,
som ”Arbetet” nyligen kunde
offentliggöra som pricken över i-et.
Angående dess detaljer hänvisas till
partipressens kommentarier. Vad som
hittills på en del punkter varit dunkelt,
har man nu fått klarhet över. Den
intressantaste upplysningen var. hur
styrelsen och fullmäktige tänkte
ordna ersättningsfrågan. Det skulle ske
genom k v i 11 n i n g på så sätt. att
föreningen uppsade till inbetalning 30
proc. av delägarnas garantiförbindel-
ser. Enligt stadgarna kunde, som
ovan påpekats, endast 10 proc. för
varje gång med 6 månaders
mellanrum uppsägas. Alltså suspenderas
stadgarna i detta stycke. Som
gott-görelse få delägarna tillgodogöra sig
ränta å förskotten. Härav framgår,
att föreningen häftar för en skuld till
delägarna av innehållna ersättningar,
uppgående till 30 proc. av
garantifondens belopp, d. v. s. 5 miljoner kronor.
Ur föreningens synpunkt är denna
åtgärd mycket slugt uträknat, ty
skulden stannar på detta sätt inom
delägarnas krets, och man slipper att
betunga sig med lån från utomstående.
Men ur de enskilda arbetsgivarnas, ur
industrins synpunkt, är denna
transaktion allt annat än fördelaktig.
Det återstår att se. i vad mån
delägarna äro i stånd att efterkomma denna
paroll. I gynnsammaste fall kommer
emellertid garantifonden likväl att
nedskrivas till. 12 miljoner, alltså går
föreningen ur striden med en förlust
på 5 miljoner, och det är
obestridligen en ganska väsentlig nedsättning
av dess finansiella stridsberedskap
för framtiden.
Ju längre striden fortgått, desto
sämre hade givetvis Sv.
Arbetsgivareföreningens ekonomiska läge artat
sig. Järnbrukslockouten kostade en
10.000 kr. om dagen. Och detta i
förening med bruksägarnas rent
industriella bryderi bildade de inre motiven
till lockoutens plötsliga hävande.
Därtill sällade sig yttre skäl. Den
stora allmänheten hade under loppet
av oktober blivit uttröttad och otålig
över att striden inte tog slut. Hur
än högerpressen sökte blanda bort
korten genom att systematiskt tala om
”strejken vid järnbruken”, så
lyckades man ändå inte på längden dölja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
