Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komligt fri från alla
orientaliskt-sen-■sualistiska motiv, Ehrenfels är
tvärtom cn man med stränga fordringar,
som av ungdomen kräver absolut
asketism intill fylda tjugosju år, detta i
främsta rummet av raeehygieniska
.skäl. Då emellertid Ehrenfels
polv-gamistiska program, enligt vad han
själv nyligen medgivit, endast är
realiserbart i ett socialistiskt samhälle,
måste ju dess realiserande tillsvidare
anstå. Men bortsett härifrån har den
Ehrenfelska kampen för polygamin
löga anklang bland nutidens
radikaler, dels därför att B. av allt att döma
överskattat monogamins fördärvliga
inflytande på rasen, dels emedan icke
blott raeehygieniska utan också
kulturella och psykologiska moment
måste tagas med i räkningen, när det
gäller en så komplicerad sak som
förhållandet mellan könen i ett högt
utvecklat kultursamhälle. En
tillfredsställande lösning av könsfrågan är,
menar våra dagars radikalism, endast
’möjlig efter en grundlig
omgestaltning av det nuvarande
s a m h ä 11 e t, ocli måste då framgå
som en kompromiss mellan
racehygie-niska och kulturellt-psykologiska
fordringar.
Den dominerande ställning, som
utvecklingsläran och naturvetenskapen
överhuvud intog i
åttitalsradikalis-mens idékrets, satte även sin prägel på
dess hållning gent emot
religionen: den fashionabla åskådningen
var ateistisk med stark dragning åt
materialismen. En följd härav var att
åttitalsradikalismen med sitt stridbara
lynne kom att träda i stark opposition
till den officiella kristendomen, vars
myter och dogmer underkastades en
skoningslös kritik; man påvisade
underverkens orimlighet, de olika
skriftställenas inbördes motsägelse,
Jelio-vahs immoralitet o. s. v. Denna
kri-stendomsfientliga rörelse, som
närmast var förknippad med namnen
Berghell oeh Lennstrand, och som
jämte den allvarliga bevisföringen
of-la nog även använde löjets vapen,
fick sitt klassiska och oförgätliga
uttryck i Knut Wicksells ”Tant Malins
berättelser för vuxna barn”. Våra
dagars radikalism använder en något
olika taktik; den skämtar icke över
jungfru Marie obefläckade avlelse,
utan visar upp, att denna dogm i
alldeles samma form uppträder hos
andra religioner, t. ex. den buddhistiska,
och att den kristna madonnadyrkan
har sitt ursprung i den egyptiska
Isiskulten, som vid tiden för
kristendomens utbredning spritt sig över en
stor del av det romerska riket; den
gäckas icke med sakramenten, ty det
har redan den grekiske satirikern
Lu-kianos gjort för snart adertonhundra
år sedan, men den hänvisar till det
faktum att både dopet och nattvarden
äro långods från hednavärldens
religioner, från Mithrakulten och de
Eleusinska mysterierna, att många av
evangeliernas berättelser, särskilt de
som röra Jesu ungdom, äro långods
från indiernas religiösa sagovärld, att
läran om uppståndelsen har sin
motsvarighet i Attis- och Adoniskultens
vårfester till den döde, men på tredje
dagen uppståndne gudens ära o. s. v.
På detta sätt upplöses den historiska
kristendomen i ett slumpvis
hopkommet aggregat av judiska, helleniska.
indiska, persiska, egyptiska element av
den mest olikartade beskaffenhet.
Om alltså den moderna radikalismen
betraktar den kristna
världsåskådningen som en för alltid övervunnen
ståndpunkt, så är den en lika a
v-gjord motståndare till den
filosofiska materialismen,
vars historiska mission den tacksamt
tecknat sig till minnes, men som
numera måste anses antikverad. Den
materialistiska uppfattningen har
emellertid i våra dagar upphört att
vara en produktiv villfarelse; den
leder till en otillåten förenkling av
problemen, en förflackning av
åskådningarna, en banalisering av hela
tillvaron, som dock ytterst icke är ett spel
av atomer utan ett outgrundligt
mysterium. Men i den
antiniaterialisti-ska världsåskådning, som den moderna
radikalismen hyllar, finns det ej
heller plats för begreppen gud och odöd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
