Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
barn”, skulle ha gjort något mer för dessa
än tänka ”skål!" — när man begär att de
som en gång högstämt krävde ”ljus ocli
storsinta reformer” med tydlig hänsyftning
på de tillbakasatta folklagren, att dessa, när
nu dessa reformer icke kommit, när
arbetarna strida just för dem, skulle stå för sitt
program, som de aldrig öppet
övergivit, fast deras ord nu ej skulle
hälsats av jublande överklasskaror — när
man kräver att de som modigt trädde
inom skrankorna för Norges formella
fri-hetskrav 1905, nu skulle behjärta sina egna
landsmäns kamp om livets mest verkliga
behov — då är detta att vilja ”insparka i
galosehfaek”. Tillåt mig än en gång fråga:
i vilket galosehfaek inordnar prof. C. de
av mig för deras politiska hållning ända
tills på sista åren berömde Fröding,
Heidenstam, Karlfeldt och Selma Lagerlöf? Eller
Ola Hansson, som i samma diktsamling, där
den av mig prisade sociala dikten stod,
hånar alla paragraf program?
Prof. C. ogillar skarpt det Per
Gynt-ar-tade skryt hos arbetarpressen, som lär
framträda i uttryck såsom ”det ■självuppoffrande
modet hos den svenska storstrejkens så
hjältemodigt offervilliga solidariska folk”.
Ty om 250,000 arbetare i fem veckor hålla
ut i strejk med knappt eller intet
understöd, om många svälta och se sina närmaste
svälta, medan andra leva med hustru oeh
barn på tillsammans 7 kr. i veckan, om
arbetare utan ett öre oeh utan en brödbit på
fickan vägra att mottaga understöd, för att
sådant må komma än mer utsvultna till del,
så är det blott tomt skryt att kalla dylikt
solidaritet, självuppoffring och hjältemod!
För prof. C. är detta ”vardaglig färd”.
Förutsättningen för ett sådant omdöme är
tydligtvis, att dylikt är vardagssed ute i
Djursholms villastad. Vi visste verkligen ej
att bland överklassen fanns så många hjältar
och vår ovetenhet torde vara ursäktlig då
dessa — efter vad vi måste antaga — med
rent övermänsklig stolthet dolt sina
hjältedåd. Man måste dock undra, varför ej
borgarpressen valt någon av dessa till
nationalhjälte under storstrejken i stället för
skådespelare Ilultman, vilken under ett par dagar
tjänstgjorde som spårvagnskonduktör — det
är borgarfantasins färd över Gendineggen!
Slutligen vill jag blott upprepa den försäk
ran, varmed jag slutade min uppsats. Vi
sakna endast sådana diktare, som ha makt
att ge livskraft ocli livsmod åt de mot
övermakten eller nöden kämpande. De övriga
tiotusen må gärna fröjda sin hittillsvarande
publik. Skulle vi ”ropa” något till någon
av dem, vore det att han, ifall han
tilläventyrs därjämte är professor i nationalekonomi,
sysslade litet mindre med versskrivning ocli
lättare tidningsartiklar, men litet mer med
”nyktra betraktelser över ettör-ingar pr
timme och existensmöjligheter för svensk
industri oeh svenskt arbete”, d. v. s. med
verkligt vetenskapliga undersökningar.
E r i k II e d é n.
För dagen.
Landsorganisationens femte
ordinarie kongress
har, när detta skrives, just sammanträtt i
Folkets Hus’ A-sal i Stockholm. Både på
grund av de för hela fackföreningsrörelsens
framtid livsviktiga frågor, som här stå på
dagordningen, oeh med hänsyn till de
utomordentliga händelser, vilka detta år ägt
rum, är denna kongress av enastående
betydelse för héla den svenska
arbetare-rörelsen. Ingen fackföreningskongTess i
världen, sade icke utan rätt
Landsorganisationens ordförande, hr Herman Lindqvist,
torde hittills ’ha sammanträtt under så
utomordentliga förhållanden.
Med desto större spänning skall därför
icke blott Sverges arbetareklass utan —
som också sekreteraren och ledaren för
Internationella fackföreningssekretariatet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
