Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undertryckande av de lägre
samhällsklasserna.
Varje utveckling av de mänskliga
behoven. varje nytt uppstående
behov måste förutsätta en häremot
svarande arbetsprestation, vilken å
sin sida kan synas otänkbar utan
sådana former för produktionen
och en sådan arbetsfördelning,
vilken i sin tur ej gärna kan
uppstå innan nya. verkliga behov äro för
handen. Denna skenbara cirkelgång
löser sig dock jämförelsevis lätt, om vi
skärskåda dessa förhållanden mot det
sociala livet som bakgrund. Iiär vill
jag, om ock i förbigående, omnämna,
att den österrikiska skolan inom den
nationalekonomiska vetenskapen är
den, som lämnat de största bidragen
till ett försök att lösa problemet om
de mänskliga behovens utveckling och
betydelsen av denna utveckling för
samhälleligt liv över huvud taget.
Ännu sakna vi dock alltjämt en mera
ingående undersökning av denna sak.
Det nyskapade behovet är vid sin
födelse huvudsakligen ett socialt
moment, det bär karaktären av ett
socialt behov, d. v. s. det framspringer
ur behovet att göra sig gällande bland
medmänniskorna. Ofta spelar det
egentliga behovet, som det gäller att
tillfredsställa, en relativt underordnad
roll, under det att sättet och formen
för tillfredsställandet av detsamma,
betingat av strävandet efter det sociala
”avståndets och förnämhetens patos”,
framstår som det väsentliga. Varje
mänskligt behov — vare sig av fysisk
eller t. ex. av estetisk natur —
förknippas härigenom med en social
känsla, kommer att innehålla ett visst
inre förhållande till socialt
samordnade eller underordnade medmän-
niskor och kommer därigenom själv att
synas som ett socialt fenomen.
Om nu arbetet, som är nödvändigt
för tillfredsställandet av sådant behov,
självt är av mer aristokratisk natur,
d. v. s. anses som en förnäm, ädel och
utmärkande verksamhet — såsom t. ex.
hos vissa negerfolk de vilda djurens
tämjande, tobaksodling o. dyl.; eller
också om detta arbete vid en starkare
utprägling av de sociala förhållandena
av de viljestarka och kroppsstarka
av-vältrats på de svagares skuldror
(våldshushållningen) — så motsvarar
arbetet i båda fallen ursprungligen
strävandet att utmärka sig, att
betona den högres, ”över m ä n n
i-skans” värdighet. När behovet så
småningom demokratiserats, sker en
förskjutning av dess karaktär, det
förlorar sina ranggivande,
differensie-rande särmärken, och andra
elementära drifter såsom näringsdriften,
skönhetsbegäret, träda mera i
förgrunden och påtrycka det sin stämpel.
Vi kunna säga, att först i detta
senare stadium av behovets
utvecklings-bana det egentliga behovet
uppstår, då detsamma först nu genom
hela folkets inflytande mer och mer
börjar tjäna hela samhällets
existensvillkor och kulturella strävanden.
Strävandet efter social makt har jämte
självbevarelsedriften alltjämt bildat
de starkaste motiven för allt
samhälleligt handlande. Kampen om social
utmärkelse är lika så stark som
kampen för tillvaron. Detta är ock
ett för den mänskliga
utvecklingshistorien avgörande karaktärstecken,
som skiljer densamma från övriga
naturvarelsers utvecklingshistoria.
När på de första kulturstadierna
inom det ännu föga differensierade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
