Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.samhället strävandet efter utmärkelse,
betonandet av rangen tog sig uttryck
i t. ex. valet av sällsynta produkter för
behovens tillfredsställande och i valet
av verksamhetsarter, som betraktades
för mer än andra, så visar sig under
utvecklingens gång i och med den
skarpare sociala differentieringen
denna strävan efter utmärkelse i en ny
gestalt: ett slöseri med m
änsk-ligt arbete, varigenom de mäktiga
■och förnäma funno ännu en form för
maktmedvetandets yttringar. ”Över
huvud taget”, säger Fr. A. Lange, ”är
slöseriet med mänsklig arbetskraft
■det mest utmärkande draget hos lyxen,
om man nämligen tager i betraktande
icke den enskilde personen, utan
samhället i dess helhet.”
Strävandet efter s o c i a 1 m a k t,
efter välde över människorna, är icke
identiskt med nyttighetsprincipen,
sammanfaller icke från första början
med utnyttjandet av andra människors
arbetskraft från en rent ekonomisk
synpunkt. Så småningom smyger sig
dock fram under utvecklingens gång
vid sidan av begäret efter social makt
— makt för dess egen skull — begäret
■efter makt över medmänniskorna i
•ekonomiskt syfte, d. v. s. för att
härigenom ersätta eget arbete och skapa
rikedomar.
Här slår utvecklingen av
mänsklighetens historia in i en helt ny
riktning. Strävandet efter rikedom är i
hög grad resultatet av det sociala
maktbegäret. Rikedomen har
eftersträvats icke blott som medel för
sinnlig njutning utan i än högre grad för
ernåendet av den sociala makt, som
den oundvikligt medför. Detta begär
har för den mänskliga utvecklingen
varit av allra största betydelse, om det
ock samtidigt inom sig självt burit
fröet till förgängelse och undergång.
Så hos romarna, t. ex. under en Nero
eller en Caligula.
Det sociala maktbegäret under
formen av begär att samla rikedom har
en lång utvecklingshistoria och har
genomlöpt flera hushållningssystem.
Den mest fulländade formen för
detta begär är våra dagars moderna
förvärsbegär, som genom den
kapitalistiska produktionsprocessen i den
ohejdade konkurrensens tecken
frigjort sig från alla de hinder, som t. ex.
den medeltida behovshushållningen
ännu uppreste för dess utveckling
genom sina såväl yttre, lokala som inre,
principiella begränsningar.
Förvärvsbegäret har blivit en av de passioner,
som kraftigast kännetecknar våra
dagars psyke. Denna utveckling av
människans ekonomiska natur har ofta
skett på bekostnad av andra sidor av
hennes väsen. Användningen av
människans själskrafter, som under
medeltiden i huvudsak var omedelbart
kulturell, d. v. s. direkt riktad på
personlighetens utveckling, har genom
förvärvsbegärets och
förvä.rvsekono-miens kraftiga utveckling förbytts till
en blott medelbart kulturell
verksamhet, d. v. s. uppgiften har blivit att
framskapa de materiella betingelserna
för själens högre odling.
Den engelske antropologen och
sociologen Gr a 11 o n påstår med fullaste
allvar, att de mest framskridna
europeiska nationer under den
kapitalistiska epoken med avseende på sin
intellektuella förmåga stå så mycket lägre
i förhållande till de gamla hellenerna
som negerfolken stå till de förra.
Måhända ligger det en viss överdrift i
detta påstående. Men vad som näppe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
