Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen kan förnekas är, att
skönhetsbegär och skönhetsalstring ej på långt
när äro så alldagliga och så allmänna
livsyttringar hos nutidens människor
som t. ex. hos renässansens, hos hvilka
konsten var ett i själva vardagslivet
djupt rotfästat intresse. Jämför de
mänskliga boningarna, som genom så
intima, så individuella band äro
förknippade med och genom att utgöra
den dagliga omgivningen utöva ett så
mäktigt inflytande på personligheten,
i en medeltida stad, i en renässansens
stad, med våra egna i de moderna
industristorstäderna ! Den
människoan-dens trängtan efter skönhet, varom de
förra bära vittne, har i sats ihjäl av
kapitalismens kalla andedräkt:
profit-begäre t.
Trots den stora betydelse det
moderna förvärsbegäret ägt för
utvecklingen särskilt som en drivfjäder för den
materiella odlingen, har det alltså
inverkat hämmande på det, som dock
utgör målet för all mänsklig strävan:
personlighetens utveckling,
värdestegringen hos varje individ. Målet för
detta moderna begär är hopandet av
största möjliga rikedomar icke för att
tillfredsställa växande behov av
kulturellt eller högre värde — dessa
senare trivas mera sällan vid sidan av
förvärsbegäret — utan snarare för att
genom en barbarisk lyx och genom ett
slösande med arbetskraft markera en
hög social ställning.
Den sociala maktställning, som
besittningen av materiella rikedomar
medför inom klassamhället, har skapat
en skev värdesättning av livets mål
och medel. Människan betraktas från
kapitalistisk synpunkt endast såsom
en ekonomisk faktor. Det egna
materiella välståndet blir slutmålet och
det högsta goda. Livets medel tages
som dess mål. Denna sociala
värdesättning blir avgörande också för den
estetiska och kulturella
värdesättningen. De socialt högre stående
människorna betraktas som de kulturellt
högre. Den materiella utvecklingen
stannar som sitt eget mål, den får ej bliva
ett medel för andlig verksamhet och
utveckling. En stor del av vår tids.
materiella odling är ock från
kultursynpunkt förkvävd. Den har aldrig
kommit i tillfälle att få tjäna
kulturen.
Mot denna skeva värdesättning,
enligt vilken människornas betydelse
och värde är.beroende av deras
besittning av materiella rikedomar,
måste-skarpt betonas individens eget
personlighet svär de. Det
gäller att söka skilja mellan den
socialt betingade individen och det
människomaterial, denne
representerar. Denna synpunkt eller, om
man så vill, denna uppfattning måste
vara den avgörande i diskussionen
över problemet: livets mål och me-r
del.
II.
Socialismens uppfattning av
livets mål och medel.
Vid sidan av den anklagelse,
socialismen riktar mot klassamhället, för
dess falska värdesättning av
människomaterialet och med denna
sammanhängande skeva uppfattning av livets
mål och medel, vilken värdesättning
bottnar i en rå, barbarisk
forntidsan-da, erkänner den öppet och
oförbehållsamt, att vad den i främsta
rummet eftersträvar är — det
allmänna ekonomiska välståndet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
