Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De bilda båda ramen eller de yttre
betingelserna för tidsepokens kulturella
liv. Det måste följaktligen alltjämt
på nytt kritiskt undersökas, huruvida
de verkligen motsvara de krav,
kulturlivets stigande utveckling ställer på
dem — en utveckling, från vilken
ingen mänsklig individ på grund av
ekonomiska eller sociala förhållanden får
uteslutas.
Socialismen är från denna synpunkt
-en kritik av den nuvarande
samhällsorganisationen, vilken senare
ingalunda visat sig mäktig att kunna
tillförsäkra envar det ekonomiska välstånd,
som är en nödvändig materiell
betin-.gelse för ett högre kulturliv. Som
positiv samhällslära innebär socialis^
men ett krav på
hushållningsverksam-hetens reglerande av samhället, i
kulturens intresse. ”Om vi
socialdemokrater ’ ’, säger E m i 1 e
Vänder-welde, ”sätta de ekonomiska
frågorna främst på vårt program, så sker
detta därför, att dessa frågors lösning
ovillkorligen måste föregå den
intellektuella och moraliska frigörelse,
:som är socialismens yttersta mål.”
Denna socialismens kulturella
mission har ock ’bland vår tids
konstnärer oeh kulturmänniskor framkallat
en särskild riktning av socialism, som,
alldenstund den har sina fästen
förlagda till det rent estetiska området,
kan betecknas som estetisk
socialism. De måhända mest
bekanta målsmännen för denna riktning
äro engelsmännen Ruskin, Morris,
Walter Crane och, om man så vill.
Bernhard Shaw, H. G-. Wells m. fl. Om
ock flera av dem representera skilda
nyanser av vår tids socialistiska
arbetarerörelse, innebär doek deras
socialistiska uppfattning en protest mot
kapitalismens skeva värdesättning av
livets mål och medel, dess brist på
förståelse av det väsentliga i
människolivet: en stegring hos varje
individ av estetiska och andliga
intressen. en stegring, utan vilken varje
nation, varje rörelse, varje strävande ej
skall kunna förvärva adelsbrevet i den
högsta och ädlaste tävlan.
Så förenas de väldiga
arbetareskarornas oemotståndliga krav på ett
allmänt materiellt välstånd som den
fundamentala grundvalen för en lösning
av ett kommande samhälles
kulturpro-blem med våra moderna konstnärers
och tänkares utopiska skildringar av
kulturens och personlighetslivets
ställning under högre
samhällsförhållanden. Vad som besjälar
arbetaremas-sornas krav med ett ideellt patos och
förlänar verklighetsfärg åt utopistens
drömmar, är den klara och medvetna
uppfattningen om det intima
samband, vari kulturens utveckling står
till det sociala livets allmänna ordning.
Denna är underpanten, borgen för
det socialistiska samhälls- och
kulturidealets oövervinnerliga kraft, källan
till den entusiasm, som utmärker den
socialistiska rörelsen mer än någon
annan rörelse i tiden. Om ock
liberalismen med allt sitt tal om
socialreformer söker göra gällande, att dess
strävan går ut på förverkligandet av en
samhällsordning byggd på
personlig-hetsvärdet, ej på egendomsvärdet,
blir det dock alltmera klart, ju
kraftigare socialismen lyckas föra fram
diskussionen till verkligt allvar i
denna punkt, att liberalismens frändskap
med de kapitalistiska
intressena är betydligt starkare än med de
proletäriska. Kulturkravet får
en ringa plats i den
ekonomiskt-indivi-dualistiska liberalismen. Så länge
än-nv. kravet på den enskilda ekonomi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
