Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ska företagsamhetens frihet från legal
reglering är principiellt
oanfäkt-bart, måste ju vid motsättningen
mellan detta krav och de rent
kultu-:rella kraven det förra avgå med
seger.
Den kapitalistiske affärsföretagaren
■är ju på sätt och vis ledaren av hela
folkhushållningen och fyller som
sådan en ytterst ansvarsfull social
uppgift. Liberalismen ser dock i denna
verksamhet en den enskilde
samhällsmedlemmens angelägenhet,
bedömer den från en ren
individualistisk-•ekonomisk synpunkt, varifrån blicken
ej så lätt förmår tränga ut över
kapitalismens råmärken. Socialismen ser
den åter från en rent social synpunkt,
d. v. s. som en samhäll
sangelä-lägenhet, och når härigenom fram
till idéen om den ekonomiska
verksamhetens reglerande genom samhället
i kulturens intresse.
Denna idé har genom socialismens
allmänna frammarsch och tilltagande
teoretiska betydenhet påverkat senare
tiders liberalism och hos denna
åstadkommit en förskjutning, som
konsekvent genomförd måste leda till ett
fullständigt negerande av
liberalismens grundidéer. Detta förhållande
söker man visserligen på liberalt håll
dölja genom den oklarhet i
uppfattningen av samhällets ställning till
hus-hållningsverksamheten, vari man
insveper programmet om s. k.
socialreformer. Dessas betydelse och
omfattning synes ofta mindre bestämmas av
en övertygelse om nödvändigheten av
samhällsorganisationens omdaning
eller av en klar uppfattning av
i vilken riktning’ samhällsutveck-
lingen måste drivas för att
nå en högre kulturnivå inom
hela folket, än av hänsyn till för
handen varande politiska
förhållandena, Men ju mer liberalismen överger
sin gamla lärobyggnad utan att våga
konsekvent tillämpa de idéer, som just
åstadkommit förskjutningen inom
densamma, ju mer råkar den in i ett
osäker hetstillstånd om vad
den innerstvill och innerst eftersträvar.
Genom detta ”handlande från fall till
fall” förlorar liberalismen det sedliga
underlag, som allena är det, som bär
fram en rörelse till en kulturfrämjande
insats i mänsklighetens
utvecklingshistoria.
Sanningen härav har väl sällan fått
ett kraftigare bevis än i den liberala
pressens hållning under storstre
j-k e n. I denna kolossala kraftmätning
mellan klasserna har ock liberalismen
visat, om man får döma den efter den
liberala pressens ställning, att
föryngringsprocessen av densamma ej hunnit
längre än att f. n. en förskjutning kan
ske lika lätt åt höger som åt vänster.*
Och dock måste, så framt icke
liberalismen vill söndermalas mellan
”kapitalets övre och arbetareklassens undre
kvarnsten”, denna övertygelselöshet
ersättas av en medveten och klar
uppfattning av att samhällets
socialekonomiska tillstånd är den nödvändiga
materiella grundvalen för en utveckling
av människans högre livsmöjligheter,
och att förverkligandet av ett högre
kulturideal kräver en o m 1 ä g"
g-ning av samhällets
nuvarande ekonomiska organisation
i socialistisk riktning.
Olikheterna mellan de kapitalistiska
och socialistiska
utvecklingstendenserna i samhället äro allt för skarpt
utvecklade, alltför djupgående för att
* Sedan detta skrevs har ju
liberalismens ledare för sin del givit parollen -.
åt höger! Red. av Tiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
