Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en politik, byggd på den som höjden
av all politisk visdom betecknade
frasen: ”striden måste föras lika mot
vänster och mot höger”, skall kunna slå
en brygga dem emellan. Kampen
mellan dessa utvecklingstendenser är
innerst en strid 0111 huruvida de
kulturella intressena skola underordna sig
under de ekonomiska eller tvärtom. M.
a. o., den är en strid 0111 den
socialekonomiska utvecklingens mål oeh medel,
en strid mellan olika kulturideal, en
strid mellan ekonomisk och kulturell
individualism, en strid om ekonomisk
eller kulturell frihet,
Den kulturella friheten är ej gärna
möjlig, så länge den ekonomiska
uppställes som det samhälleliga livets mål.
Den senares begränsning, ekonomiens
tillbakaförande till en en tjänares
ställningi förhållande till den
kulturella friheten är grundvilkoret för
det verkligt kulturella framsteget. In.
dustrialismens historia visar oss allt
för tydligt, att en kraftig utveckling
på produktionsteknikens område, där
den icke regleras i kulturens intresse,
har medfört för de stora massorna en
tillbakagång, såväl ekonomiskt
som kulturellt. Det är ingalunda 110g,
att produktionen stegras till högsta
möjliga ekonomiska potens; den måste
även läggas i den riktning, att den
tjänar att förverkliga ett
allmänt välstånd inom alla
folkklasser.
Produktionspoliti-ken måste ställas i
kulturpolitikens tjänst.
Ofta klandras vår tid med dess
snabba materiella utveckling såsom
övervägande materialistiskt sinnad.
I detta klander ligger onekligen en
sanning. Den tekniska utvecklingen
har mångenstädes skjutit den
kulturella eller andliga i bakgrunden, oeh
detta t. o. m. i den grad, att den
lyckats sätta sin egen stämpel på
tidskaraktären. Men den materiella utveek.
lingen har dock, trots sin ensidighet,
frambragt de materiella betingelser
eller den yttre grundval, varpå en se.
nare tid redan börjat uppföra en
högre kulturtyp, som vi i korthet kun-,
na beteckna den kulturella individua-.
lismen.
I arbetet på förverkligandet av
denna kulturidealism står s 0 c i a 1 i
s.-men i främsta rummet. Allt vad
liberalismen ägt sant och värdefullt, har
socialismen övertagit och utvecklat vi.
dare. Liberalismens uppgift synes
bliva att genom socialreformer söka
förekomma och även bota de kulturellt
skadliga verkningar, som
måste-bliva följden av en sig alltjämt
förstorande priavtegendom och en sig
alltjämt till ekonomiska monopol
utvecklande privatkapitalistisk
företagsamhet. Även socialismen erkänner ju
en reformpolitik som ett den sociala,
revolutionens medel. Men tack
vare-sin mera djupgående uppfattning av
den socialekonomiska utvecklingens,
mål och medel, söker socialismens
reformpolitik, i olikhet med
liberalismens, att föra ekonomien tillbaka
från det framstående rum den nu
intager i människolivet såsom dettas 111 å lr
till dess rätta plats såsom ett
människolivets 111 e d e 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
