Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sen ur denna klart uttryckta insikt:
Socialismens framgång på landsbygden
förutsätter b onde- o c li små b r
u-kar klassernas pr oletar i
s|e-r i n g genom lanthushållningens
övergång till stordrift och de nuvarande
självständiga företagarnas förvandling
till egendomslösa lönearbetare på de
nybildade stora domänerna.
Det är samma utveckling industrin
genomgått som Kautsky förebådar även
för jordbrukets del, och det är hans och
över huvud taget de ledande tyska
socialdemokraternas åsikt, att endast
ogynnsamma yttre förhållanden av
tillfällig natur hållit utvecklingen tillbaka
så länge som skett, Varje åtgärd, som
kan stärka de egna små jordbrukarnas
ställning, t. ex. bättre ordnad
kreditverksamhet, betryggande av
besitt-ningsförhållandena, kostnadsfri
undervisning i jordbrukslära åt de smärre
jordbrukarnas söner, statsunderstöd åt
kooperationen etc., är från Kautskys
synpunkt förkastlig, då den innebär
försök att med konstlade medel hålla
en oekonomisk och socialt förkastlig
driftform vid liv.
Ända från den gamla
Internationalens första dagar har socialismens teori
i stort sett hävdat just den
uppfattning av jordbruket, som fått sitt
klassiska uttryck hos Kautsky.
Småbruket är en underlägsen driftform, som
skall, med naturnödvändighet, förintas
och ersättas med stordrift. Ilela den
realistiska socialiseringsteori, Marx
och Engels skapat, kräver detta. Den
av det kapitalistiska samhällets
struktur betingade ekonomiska rörelselag de
upptäckte vilar på kapital- oeh
driftkoncentrationens faktum. Marx’,
enligt Sombart, originellaste och mest
fruktbringande tanke är just den. att
elementerna till det socialistiska sam-
hället, tack vare den ekonomiskt
nödvändiga koncentrationsprocessen, hålla
på att utveckla sig inom det
kapitalistiska samhällets ram.
Marx och hans närmaste
efterföljare hade ingen som helst anledning
att misstänka någon avvikelse från
den allmänna lagen för
jordbruketsvid-kommande. Tvärtom syntes
erfarenheterna från det i agrartekniskt
avseende mest utvecklade landet vid den
ifrågavarande tiden ge dem full rätt
att tillämpa industrins lagar på
jordbruket.
Man får en mycket livlig
förnimmelse om beskaffenheten av den
”andliga atmosfär”, varur Marx hämtade
sin jordbruksåskådning, genom att läsa
vad en utmärkt kännare av Englands
agrarutveckling, dr Ilermann Levy,
skriver 0111 ställningen i England vid
mitten av 1800-talet:
Ända till mitten av 1870-talet syntes det,
»som skulle redan längesedan det sista ordet
vara sagt om det engelska jordbrukets
driftfråga. Storbruket liade gjort ständiga
framsteg sedan mitten av 18:de
århundradet. Det gällde som den karaktäristiska
ocli för det engelska jordbruket enda
lämpliga dr.iftformen. Detta liade 18:de
århundradets agrarskriftställare ivrigt predikat, cell
■det 19:’de århundradet hade övertagit och
vidare utvecklat deras läror.
Också syntes deras läror under kela
tiden från 1750 till 1880 finna en riklig
bekräftelse i lantbrukets faktiska utveckling.
Ännu under tiden från ISoO till 1880 visade
■det sig, att de stora arrendegårdarna tilltogo
på bekostnad av de små. Sålunda syntes
nationalekonomiskt stordriften i
det engelska jordbruket vara ett faktum, om
vilket man var föga eller alls icke böjd att
diskutera.
Icke mycket annorlunda ställdo -sig saken,
om man betraktade lantbrukets driftfråga
från socialpolitisk synpunkt,
Storbrukets socialpolitiska företräden hade
visserligen icke blivit bevisade. Men de, som
betvivlade dem till förmån för småbruket,
sågo sina argument sjunka ned till fullstän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
