Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
materialistiska historieuppfattningens
kraftspel.
Fackföreningsrörelsen och
politiken.
Sakpolitik i den omfattning ovan
antytts förutsätter representation och
intresse inom socialdemokratiska
partiet för alla erforderliga ämnen.
Partiet uppbäres dock hos oss som sagt så
gott som uteslutande av
fackföreningsrörelsen. Detta undgår ej att för
närvarande begränsa dess politiska
möjligheter, liksom arbetarnas
möjligheter att under nuvarande
förhållanden få det bättre begränsades en tid
genom fackföreningsrörelsens
avståndstagande från den kooperativa
rörelsen.
Låtom oss emellertid aldrig tala illa
om den så kallade femörespolitiken.
Den är icke blott ett sant uttryck för
hur små smulor, arbetarna för varje
gång fått nöja sig med under kampen
för en bättre tillvaro. Den är
framför allt den stora banbrytaren. Detta
strävande liar ensamt kunnat samla
skarorna, och den otroliga möda, som
här nedlagts, utgör grundvalen,
förutom vilket allt vidare byggnadsarbete
vore fruktlöst.
Under sådant förhållande är det
klart, att de fackliga och politiska
rörelserna måst väsentligen sammanfalla
från början.
Likaledes måste den nuvarande
tidpunkten vara synnerligen olämplig
för att vidtaga några rubbningar.
Efter den stora kraftmätningen på
arbetsmarknaden, som nyligen ägt rum,
är det naturligast, att arbetarna göra på
stället vila och samla sig i de en gång
uppbyggda och bibehållna
positionerna. Det synes ock påfallande
att ett lossande av de band,
som nu förena båda rörelserna,
ej bör ske, förr än man kan göra det
utan att försvaga någondera samt att
valet av denna tidpunkt ej bör äga rum
på spridda händer efter godtycke utan
helst efter samfällt beslut.
Många förorda en särskillnad i
förhoppning, att därigenom nå en större
facklig sammanslutning. Det är
möjligt. att särskillnaden kan få en sådan
verkan. Dock är det möjligt också,
att verkligheten kommer med
missräkningar. Det beror på, huruvida
gemensamt intresse för högre löner
förenar mer än olika grunduppfattningar
i vissa samhällsfrågor söndra.
För min del tror jag, att en ännu
större hämsko lägges på den politiska
rörelsen i längden av att uppbäras
ensamt av fackföreningsrörelsen. Den
förra avser ju att åstadkomma en
förändring i samhällstillståndet och den
andra att bereda arbetarna bättre
villkor under nuvarande förhållanden.
Om detta bör föranleda en skilsmässa,
förstår jag ej att bedöma. Men säkert
är, att den politiska rörelsen behöver
utvidgas utöver sin nuvarande
intresse-ram, om man på parlamentarisk väg
skall komma fram till bättre tider.
Detta belyses redan av de frågor,,
som i politiken hitintills intresserat
det socialdemokratiska arbetarepartiet.
Tyngdpunkten har legat på
fackföreningsrörelsens fundamentala frågor:
alla spörsmål berörande arbetsavtalet,
strejkrätten och dithörande ämnen,
vidare alla beskattningsfrågor och
slutligen frågorna om skyddslagstiftning,
ehuru redan där i vissa punkter
intresset är något svalare, i den mån frågan
ligger mera avlägsen från de
omedelbara fackföreningsintressena.
En grundläggande sak, som gått det
socialdemokratiska partiet i blodet, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
