Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rebära att den särskilt av högern och
liberalerna prisade konkurrensen dem
emellan av flera skäl tvingar därtill.
Av vänstervind i landet fingo nog
också segrarna i den natten intet.
När åter feodalväsendets välde över
land och folk kom upp på
dagordningen. såsom i den försumpade
norrlandsfrågan och i spörsmålet om
tvångsavlösning av de förslavade små
jordbruken i hela landet, då hade ett
verkligt tillfälle varit inne att lägga
fingret på det gapande såret i den
nuvarande regimen, representerat av
statsministern själv, som nedlagt så
mycket oförtrutet arbete att
väsentligen hålla vid makt den feodala
renässansen i vårt land. Här låg till hands
för vänstern en dagordning, bakom
vilken gömde sig de största realiteter
och vars kraftiga frambärande skulle
väckt genklang och förhoppningar
hos stora nödlidande samhällsklasser,
vilka måste värnas och vinnas. Men
vad inträffade? Ingen möjlighet att
här driva upp något intresse för denna
sak hos någotdera vänsterpartiet.
Mången framställer det ofta såsom
oförklarligt, varför förenämnda
samhällsklasser av småbrukare och deras
vederlikar, som ha så gemensamma
intressen med industriarbetarna, ej
redan kastat sig i armarna på det
socialdemokratiska partiet. Mig synes det
vara förklarligt, varför de ej
hitintills gjort det. Den ram,
inom vilken detta parti är infattat, är
därtill för trång. Sympatier finnas.
Men dessa klassers sak är ej det
socialdemokratiska partiets egen sak ännu,
och därför saknas för närvarande den
inre resonans för sympatierna, som
tvingar människan att sjunga ut, vad hon
har på hjärtat. Ramen måste vidgas,
så att där innanför blir hemkänsla
även för alla dessa andra, som ej höra
närmast till industriarbetarna. Må
man dock icke föreställa sig, att detta
kan vinnas så enkelt som genom en
formell särskiljning mellan de
fackliga och politiska rörelserna, när tiden
därtill kan vara inne. Därtill kräves
säkerligen en myckenhet andra saker.
• •
*
Utom jordfrågan skall jag tillåta
mig att framhålla kvinnofrågan
såsom jämväl ett belysande exempel
bland åtskilliga.
Kvinnofrågan är också ett barn av
utvecklingen och dess krav på hänsyn
och rättvisa åt alla oeh således även
på utvägar för kvinnan att finna sig
till rätta inom samhällets ram såsom
människa och framför allt såsom
kvinna. Frågan skiljer sig åter från de
flesta politiska ämnen därutinnan, att
gränslinjen mellan höger och vänster
av begripliga skäl här går igenom alla
partier.
Motståndet . är det vanliga. Man
förstår ej tillräckligt eller fruktar allt
för mycket vad detta nya bär i
skölden.
Den borgerliga farhågan är, att man
vill ta ifrån kvinnan hennes
kvinnlighet. Detta vore ju illa, om det vore
sant. Men så är icke meningen, och
oavsedda verkningar av
emancipationen, som alltid kunna befaras, få väl
här som i andra fall rättas.
Dyrkarna av kvinnan främst såsom
älskarinna tro sig hotade av samspråk
om rösträtt och dylikt och ha klart
för sig, att detta skulle grusa
helgedomen.
Var och en är dessutom van att
vara herre över sin stackare. Hur
vanligt är det icke, ej minst bland
arbetare, detta ringaktande av hustrun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
