Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enligt denna paragraf, att å d ö m a
den skyldige böter, vilka,
för-såvitt skada uppstått, skola tillfalla
den, som lidit skadan, i andra fall
käranden, exempelvis vederbörande
organisation. När intet annat förut
bestämts, kan det endast åläggas
organisationen som sådan rättsligt
ansvar, när denna gjort sig skyldig till
delaktighet i de för domstolen
anmälda förseelserna: brott mot gäl-
lande avtal, olovligt proklamerande av
lockout eller strejk etc-.
Därest skada uppstått, beräknas
böterna efter skadans storlek. Dock
skall behörig hänsyn tagas till. i
vilken grad förseelsen varit ursäktlig för
den, som gjort sig skyldig till
densamma. Liksom böterna i övrigt under
särskilt förmildrande omständigheter
mycket väl kunna bortfalla, skola de,
om de gälla en olovlig
arbetsavstäng-ning. icke utgå. därest en mot
gällande överenskommelse stridande åtgärd
från dens sida, mot vilken
arbetsav-•stängningen riktats, föranlett den
■öppna striden. Som särskilt förs v
å-rande omständighet skall det
anses vara. att den. som brutit mot
gällande överenskommelse och avtal,
nekat att låta saken avgöras inför
skiljenämnd, trots att han, enligt gällande
överenskommelse, varit skyldig
därtill. Sak samma om han handlat i
strid mot avkunnat skiljenämndsutslag
eller mot av skiljedomstolen fastställd
dom. Tvistefrågor, som höra hemma
hos skiljedomstolen, kunna icke
handläggas av vanlig domstol. Undantag
kan dock göras för enskilda arbetare,
därest det gäller-för dem att söka
utfå tillgodohavanden i form av
arbetslön. Vederbörande organisation får i
så fall ieke framställa samma anspråk
inför skiljedomstolen.
Dennas säte skall vara förlagt till
Köpenhamn.
Förslaget hänvisar och anknyter sig .
i vissa fall till redan befintliga lagrum,
för vilka vi i detta sammanhang icke
anse det vara av vikt att redogöra.
Ordföranden i domstolen kan bl. a.
utfärda stämning mot den lagsökte,
som är skyldig att möta inför
skiljedomstolen. Likaledes kunna
vittnen instämmas.
Skulle en tvist falla under en i
gällande avtal mellan de tvistande parterna
fastställd skiljenämnd, kan
skiljedomstolen avvisa den, om parterna
förelägga domstolen densamma.
Enligt par. 16 i förslaget skola de
av skiljedomstolen avkunnade
domarna erhålla laga kraft. Ådömda
rätte-gångsomkostnader tillfalla domstolens
kassa, ur vilken domstolens utgifter
så långt möjligt skola bestridas.
Vid denna lags ikraftträdande
bortfaller den kungl. förordningen av den
18 maj 1900. gällande vad i
förordningen kallas ”Den permanente
Vold-giftsret”. Detta namn övergår till
den i lagen bestämda skiljedomstolen.
Så snart fem år tilländalupit efter
det lagen trätt i kraft, tillsätter
inrikesministern ett utskott med
uppgift att granska lagen och eventuellt
föreslå ändringar i densamma.
# *
*
Detta förslag, som. om det blir lag.
utan tvivel kommer att verka
sjmner-ligen betryggande för ai-betsfreden i
Danmark, skiljer sig ganska väsentligt
från bestämmelserna i
förhandlingsordningen av den 5 sept. 1899. Dessa
sistnämnda hade sin tillämplighet
inom ett begränsat område och
omfattade endast klagomål och brott mot
mellan
huvudorganisationerna gällande
överenskommelser. Lagförslaget här ovan omfattar
däremot klagomål och brott mot alla
överenskommelser, försåvitt ej
uppgörelse kan ske direkt på
underhandlingens väg eller därest den för
underhandlingen utstakade vägen icke
följes. Förslaget går framförallt ut på
att förhindra öppna strider så långt
möjligt, att sätta rätten i
maktens ställe. Och byggt som det
är efter moderna och humanitära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
