Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ju tvärtom att bringa säkerhet i
hundratusentals privata hushåll. Det är
för resten, när allt kommer omkring,
också ett arbetsgivarintresse att
arbetarklassen håller sig uppe vid full
arbetsduglighet. Därför utgör lönen i
verkligheten ett visst kvantum olika
konsumtionsartiklar och endast
skenbart några runda mejtallstyclien. Men
har den anvisning på dessa artiklar,
som utbetalas i det klingande myntet
■eller sedlarna, inte längre samma
värde som för ett år sedan, så betyder det
för arbetarhushållet detsamma som en
sjunkning i kursen på vårt mynt skulle
innebära för hela vår finansiella
ställning. En arbetsgivareklass, som ser
på industrins framtid, kan t. ex.
omöjligen ställa sig likgiltig gent emot
en stark och ihållande stegring av
mjölkprisen. Ger detta, som rimligt
är, anledning till ökad dödlighet bland
arbetarbarnen, så kommer industrin i
sinom tid att få känning härav.
Men sådana betraktelser förmå
förvisso icke arbetsgivarna till någon
mera vidsynt lönepolitik eller till
något skarpare motstånd mot vår
agra-riska tull- och skattepolitik. Även i
detta fall måste arbetsgivarna
tvingas att beakta sin egen fördel.
Fackföreningarna måste sätta in sin kraft
för att göra vårt lönesystem
oberoende av svängningarna i
livsmedelsprisen och av u p
p-s k ruvningen av de
indirekta skatterna. Det bleve icke
längre den som levererade, utan den
som använde mänsklig arbetskraft,
som finge känna på dessa stegringar.
Och han har också mycket lättare att
ta igen dem i produkternas pris.
Industriidkarnas ställning i alla
tullpolitiska frågor skulle undergå en
fullständig förvandling, om detta förslag
skulle vinna gehör hos
fackföreningarna och de skulle förmå genomföra det.
Nu sakna de varje sporre till motstånd
mot uppskruvningen i livsmedelsprisen
och mot hela det indirekta
skattesystemet. Men från den stund bördorna
härav i någon avsevärdare mån skulle
vältras från arbetarna över på
arbetsgivarna, så kommer den fanatiska för-
kärlek man nu i dessa kretsar hyser
för nya indirekta skatter, att
försvinna, och det öppna eller hemliga
förbundet med agrarerna upplöses. Då
först drives arbetsgivarklassen in på
en klar industristats-politik.
Fackföreningspolitiken har den
styrkan, att den i följd av kapitalismens
egen utveckling alltjämt tvingas till
nya metoder och till omprövning av
de gamla. Den allmänna stegringen
i levnadskostnaderna, som inverkar så
hämmande på effekten av
fackföreningarnas arbete för högre löner, tvingar
oss nu att söka se till, om icke något
ändå kan göras mot agrarernas
gränslösa egoism och de industriella
arbetsgivarnas likgiltighet.
Så långt Braun. Mot hans förslag
har i febr.-häftet en annan österrikisk
partivän, Julius Deutsch, rest en rad
invändningar. Han befarar, att en
sådan taktik skulle leda till, att man
blott syftade till att bevara en vunnen
reallön, icke som nu till att rycka
vidare fram. Om förslaget möjligen i
gynnsamma fall vore utförbart, skulle
det dock innebära en skadlig hämsko
på fackföreningarnas anfallskraft.
Jn-dustriidkarna skulle nog i det längsta
undvika strid med agrarerna, men
däremot resa ett förbittrat motstånd mot
arbetarnas nya anspråk. Vidare
anmärker han på tekniska svårigheter i
projektet. Priserna växla våldsamt,
och skulle arbetarna vara lika belåtna
när de falla, och med dem lönerna?
Skiljedomstolarna finge ganska
kvistiga uppgifter. Livsmedlen spela icke
heller den roll i arbetarhushållet som
Braun antagit. En statistik
grundad på 320 hushållsböcker bland
tyska metallarbetare, visar i
medelprocent: till föda 47, njut-
ningsmedel 6. bostad inemot 15,
bränsle och ljus 4, försäkrings- och
föreningsavgifter 6, kläder 13,
bildning och förströelser 2, diverse 7 pro-
Tiden n:r 2, 1910
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
