Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förhållande till den andra. De
praktiska följderna för honom av
förhållandet kunna bli helt andra än han
väntat — men den detaljen hör icke
hit. uti denna del av teorien.
Det sociala förhållandet kan vara
uttryck för helt och hållet
falska föreställningar hos
individen om tillvaron av
medvetenhets-tillstånd utanför hans eget jag. Han
kan föreställa sig. att stockar och
stenar. bäckar och hav. moln och
stjärnor, träd och djur hysa goda eller
onda avsikter gent emot honom själv
och handla i enlighet därmed, samt att
de äro mottagliga för psykisk
påverkan. d. v. s. låta sina känslor, beslut
och handlingar bestämmas av
individens böner, offer eller besvärjelser och
hot.
* #
Alla primitiva folks s. k. animistiska
föreställningar hava sin grund uti en
hos dem ännu föga utvecklad förmåga
att skilja mellan livlösa och levande
ting, mellan materia och medvetande
samt uti bristande utveckling av
förmågan att skilja mellan ”jag”, och
”icke-jag” och mellan ”människa”
och ”naturföremål”. På detta låga
utvecklingsstadium är människan
själv ännu icke så mycket mer än ett
naturföremål och ännu icke så mycket
medvetenhetsstarkare än ett högre
djur samt ännu icke så klart och rikt
jagmedveten. att skillnaden mellan
medmänniskan och de övriga yttre,
levande och icke levande tingen skall
kunna framstå med närmelsevis den
intellektuella klarhet som hos nutidens
högre kulturmänniskor.
Det sociala medvetandet hos
människan var nödvändigtvis övervägande
•djuriskt, innan det blev rent mänsk-
ligt. ty människan var själv djur,
innan hon blev människa. ”Djuriskt”
betyder här ”instinktivt”, till skillnad
från intellektuellt. Det själsliga
övergångsstadium mellan djur och högre
människotyp, på vilket’vi förefinna de
primitivaste nu levande raserna,
uppvisar emellertid en utvecklingsform av
det sociala medvetandet, som
visserligen förebådas hos de själsligt högst
stående djuren och lämnar tydliga
spår efter sig hos de högst utvecklade
folken, men dock måste beaktas såsom
en i det hela fristående och synnerligt
egendomlig företeelse.
Vi kunna kalla denna form av det
sociala medvetandet för det a n i m
i-s t i s k a sociala medvetandet. Dess
karaktäristiska drag är nämligen, att
människan ställer sig i inbillade
sociala förhållanden till icke levande
såväl som levande ting. därför att hon
föreställer sig, att de
medvetenhetstill-stånd, som hon finner hos sig själv,
kunna existera överallt, hos alla
föremål oeh uti alla företeelser utan
åtskillnad.
Då den primitiva människans
medvetande börjar antaga sin tydligt
intellektuella form, vid sidan av
instinkten, leder det henne genast in i en
härva av fantastiska villfarelser,
”vidskepligheter”, som djuren äro nästan
fria från’, därför att de leva blott ett
instinktliv. och som de högre
kulturmänniskorna bli nästan fria från.
därför att deras intelligens är stark och
klar nog för urskiljandet av
gränserna för det mänskliga eller
människo-liknande medvetenhets]ivets verkliga
utbredning i tillvaron.
Där det animistiska utvecklingsläget
är uppnått och ännu icke övervunnet,
lever människan ett intensivt och
mångskiftande och praktiskt liögeli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
