Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en mer eller mindre grundad tro mot
en annan sådan. En rent ekonomisk
katastrof i den mening, som väl
ursprungligen var den marx’ska, är nog
allmänt övergiven. Men en skärpning
av den ekonomiska intressestriden är
därför inte utesluten, oeh de tecken
därtill, man på sista tiden kunnat
iakttaga, är jag den siste att förneka.
Men de kunna mycket väl vara
övergående. I det ögonblick en
härskande plutokrati bara blir halvvägs
förnuftig, m åste de försvinna. Vi
måste räkna med att en ”socialreform” i
liberal eller konservativ gestalt söker
avhjälpa åtminstone den allra värsta
materiella nöden. Om kapitalismen
lyckas begränsa konkurrens och
kriser, varför skulle inte folket få äta sig
mätt, kläda sig anständigt, bo var
familj i två rum och kök, gå på teatern
oeh välja riksdagsmän, åtminstone till
andra kammaren ?
Det vore bara, vad vi med Viktor
Rydberg kunna kalla
Ccsarernas visdom.
Den gåta samhällslivets sfinx dem
förelagt,
de lämnade att gissa ut åt den som
kan.
ur sfinxens stela drag; men vad de
visste var,
att hungerns krav på bröd och sinnets
krav på fröjd,
de äro makter makten har att räkna
med.
Sen dess syns även denna lumpna
visdom glömd.
Den behöver ieke vara det för
alltid. Och var finnes räddningen då,
om inte stora folklager känna behovet
av högre kultur? En kultur, i vilken
måste ingå några ting, som i våra
dagar icke alltid räknas dit: frihet och
moral. Frihetsbegäret, kravet att själv
få bestämma över sitt öde, tål ingen
despotism, hur upplyst den än må vara.
Den moraliska känslan vill ha
samverkan, gemenskap i samhällsarbetet. Den
stämplar som förkastlig varje
samhällsordning, där den ene individens
eller den ena gruppens framgång
endast kan beredas på den andras
bekostnad.
Men innebär inte en tro på
betydelsen av dessa högre motiv ett
uppgivande av den materialistiska
historieuppfattningen? Jag tror det inte. Det
finnes ingen möjlighet att genomföra
grundtanken i denna historieteori,
utan att ta hänsyn till alla möjliga
mänskliga behov, även de högre.
Om vi ta ett så enkelt fall som en
lö-nestrid. Den kunna vi väl förklara utan
att ta hänsyn till några ideella moment ?
Nej, säkert icke. Arbetarna vilja icke
sänka sin levnadsstandard. Men vad
menas därmed? Ingår däri inga
andliga behov? Snygga kläder,
anständig bostad, möjlighet att bilda
familj, redan häri finnas vissa estetiska
och moraliska behov representerade.
Och för dessa kämpar människan lika
segt som djuret för det rena
livsuppehället, kanske segare ju högre upp hon
kommer. Hur mycket av andliga
behov, som kan växa in i denna
levnadsstandard, kan ingen på förhand
avgöra. Men på varje särskilt stadium
bli de förefintliga högre behoven en
lika nödvändig faktor att räkna med,
som de lägre. Den vana vid ett visst
mått av personlig frihet, som det trots
allt ligger i det moderna, liberala
samhällets natur att. skapa, har blivit ett
av våra vapen, som vi icke få
underskatta. Det liberala frihetsidé al et har
väl haft sina starkaste rötter i
behovet av fri konkurrens. Det är alltså
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
