Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
godhet. Hans tankegång präglas av en
oförskräckt följdriktighet. I
könsfrågan t. ex. är hans åskådning så frigjord
och djärv att det skulle väcka
uppseende, även om han ej varit svensk
rådman. Slutligen är hans samhälle,
såsom ofta utopismens, ej rent
socialistiskt, utan delvis snarare
kommunistiskt. I detta fall liksöm genom det
höga mått av självstyrelse han
tillerkänner ”kretsen” (primärkommunen)
röjer Quiding verkligen en. viss
släktskap med syndikaiismen och andra
nyare anarkiserande riktningar. Detta
är härvidlag intet fel, snarare tvärtom.
Dock tror jag, att den Quidingska
kommunismen med sina ”kloster”, där var
individ visserligen skulle vara fri
herre på sitt rum, men sammanbo i
”familj epalats” med några hundra eller
tusen andra människor, skulle för
imånga bli rent av olidlig. Den
kränker det ensamhetsbehov, som i
vår tid starkt utvecklat sig jämsides
med samhörighetskänslan.
När hr Holmberg betecknar Quiding
som antiparlamentariker, är detta så
till vida riktigt, som denne är mycket
besk mot parlamentarismens
nuvarande form. Man får dock komma ihåg,
att Quiding för alla sina ”distrikt”
från kretsen upp till Europas förenade
stater kräver en regering av —
visserligen blott för kretsens vidkommande
direkt — valda folkombud, som han
tillmäter ett mycket stort maktområde.
Hetta, rimmar sig dåligt med
syndika-lismens och anarkismens
samhällsuppfattning. Det som Quiding mest av
allt föraktar i det parlamentariska
systemet är det myckna och granna talet.
Han vill rent av förbjuda sina
”nämnder” (närmast motsvarande våra
representativa församlingar) att
diskutera de ärenden de behandla. Vad än
denna antiparlamentarism kan vara,
icke är den ungsocialistisk.
I det hela har Quiding mitt i all sin
utopism bevarat vissa, från hans
äm-betsställning ärvda byråkratiska drag.
Hit hör t. ex. att han vill att alla
kretsmedlemmar skola vara iförda samma
•dräkt, vilken bestämmes av
regeringen. Men för visso är han för att vara
byråkrat en sällsynt praktisk tänkare.
Hans skrifter innehålla en hel mängd
enskildheter, ofta av stor betydelse,
som äro väl värda att
uppmärksammas, oberoende av lians samhällsteori i
dess helhet. Så har lian t. ex.
framkastat tanken på ett universalspråk
(engelskan), på ett gemensamt mynt (till
en början franc ’en) och på en bättre
värdemätare ä,n metallmyntet. I vad
mån hans tanke att göra jorden till
myntets underlag — sedlarna skulle
utgöra bevis att innehavaren äger
andel i europeisk fast egendom till visst
belopp — kan innebära något riktigt,
må nationalekonomerna avgöra. Dum
är tanken i varje fall icke.
Ganska skickligt uttänkt är det sätt,
varpå Quiding vill ordna den litterära
alstringen. Han är tydligen ingen
beundrare av vitterlek och vill
.omsorgsfullt förebygga överproduktion
därav. Det medel han till den ändan
föreslår, torde också, ha utsikt att bli
verksamt. Han förordnar nämligen att
icke författarens utan kretsens —varje
bok förlägges av respektive krets —
namn skall utsättas på titelbladet. Vad
säga. våra författare om uppslaget?
Quidings stil är kärv, kärnfull,
egenartad och manlig som hela hans person.
— Den hänförda uppskattning hr
Holmberg ägnar sin hjälte, när han
t. ex. kallar honom en annan Marx.
rättfärdigas visserligen icke utav de
här lämnade Quidings-utdragen. Icke
desto mindre förtjänar författaren ett
oskrymtat tack för att. han för första
gången på senare tid berett «n större
allmänhet tillfälle att göra närmare
bekantskap med den skarpsynte och
karaktärsfulle skriftställare, som fullt
ut förtjänar hedersnamnet: Sverges
förste utopist.
Erik IT e d é n.
GUSTAF F. STEFFEN: Sociologi.
En allmän samhällslära. Första delen.
Hugo Gebers förlag. Pris 3 : 50.
En allmän samhällslära, en översikt
av samhällsvetenskapens arbetssätt
oeh grundläggande spörsmål, av den
samhälliga vidskepelsens olika
former ocli verkningar, av samhällsut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
